Linus Larsson: Förstörde Tiktok den unga kvinnans liv?

I Silicon Valley växer oron när uppmärksammad rättegång mot sociala mediejättar inleds

En 20-årig kvinna, som i rättsliga handlingar endast omnämns som KGM, har blivit de stora teknikbolagens största skräckscenario. Denna vecka inleds en rättegång i Los Angeles som kan komma att omforma hela branschen för sociala medier.

KGM skapade sitt första Youtubekonto som åttaåring och använde under de följande åren Instagram, Snapchats och föregångaren till Tiktok. Enligt hennes vittnesmål ledde användningen till ett destruktivt beroende som resulterade i allvarliga psykiska problem, däribland depression, ångest och negativ kroppsuppfattning.

Kvinnan och hennes juridiska ombud hävdar att applikationerna medvetet utformats för att skapa beroende. De pekar på funktioner som automatisk uppspelning av videor, oändlig skrollning och sofistikerade algoritmer som kontinuerligt serverar användaren nytt innehåll.

Rättsfallet har tydliga paralleller till 1990-talets omfattande processer mot tobaksindustrin. De rättsliga striderna ledde då till miljardskadestånd och tvingade tobaksbolagen att radikalt förändra sin marknadsföring, vilket bidrog till minskad rökning.

Ett av de anklagade företagen, Snap, har redan valt att göra en förlikning utanför domstol. Detta medan Tiktok, Youtube och Meta (ägare av Facebook och Instagram) fortsätter att bestrida anklagelserna. Enligt uppgift kommer Metas verkställande direktör Mark Zuckerberg personligen att vittna i domstolen.

Utfallet av processen kan få enorma konsekvenser för branschen. KGM:s fall är bara det första av hundratals liknande mål som väntar på att prövas. Om hon lyckas vinna mot teknikjättarna och deras välbetalda advokatteam kan det öppna dörren för en flod av liknande stämningar från familjer och skolor med liknande klagomål.

Det mest betydelsefulla resultatet skulle dock kunna bli att företagen tvingas till grundläggande förändringar i hur deras plattformar designas. På samma sätt som tobaksindustrin tvingades ompröva sin verksamhet kan sociala mediebolagen behöva omforma sina tjänster för att göra dem mindre beroendeframkallande – något som potentiellt skulle ha större inverkan än eventuella ekonomiska skadestånd.

Företagen försvarar sig kraftfullt mot anklagelserna. Youtube, som ägs av Google, framhäver sin specialversion ”Youtube Kids” som enligt bolaget erbjuder en säkrare miljö för yngre användare. Meta hävdar å sin sida att motparten har valt ut interna företagsdokument på ett missvisande sätt för att skapa intrycket att företaget prioriterar vinst framför användarnas välmående.

Problematiken är inte ny. År 2021 läckte visselblåsaren Frances Haugen tusentals interna dokument från Facebook som avslöjade att företaget var väl medvetet om Instagrams negativa påverkan på tonårsflickors självbild, men enligt Haugen valde att inte vidta åtgärder.

När rättegången nu inleds kommer ytterligare interna dokument att presenteras som bevisföring. Enligt uppgifter från en av KGM:s advokater till tidningen The Guardian kommer dokumenten visa hur anställda på Meta var fullt medvetna om plattformarnas beroendeframkallande egenskaper. En anställd ska ha beskrivit appen som ”en drog”, varpå en kollega svarade: ”Lol, vi är i princip knarklangare”.

Rättegången följs noggrant av både branschanalytiker och lagstiftare. Dess utgång kan potentiellt leda till hårdare regleringar och krav på teknikföretagen att ta större ansvar för sina produkters påverkan på användarnas mentala hälsa, särskilt när det gäller barn och unga.

Oavsett utfall representerar processen en betydande utmaning för sociala medieföretagens nuvarande affärsmodeller, där användarnas uppmärksamhet och tid på plattformarna är den centrala valutan.