Lundin och Schneiter riskerar långa straff

I Sudan har två svenska oljeföretagsledare åtalats för allvarliga krigsbrott i vad som blivit en av de längsta och mest komplexa rättsprocesserna i svensk historia. Under torsdagens förhandlingar i Stockholms tingsrätt yrkade åklagare Henrik Attorps på fängelsestraff för Ian Lundin och Alexander Schneiter, tidigare styrelseordförande respektive vd i Lundin Oil.

”Det rör sig om medverkan under lång tid, under flera delmoment och medverkan till brott mot civila där väldigt många civila fick sina liv helt förstörda i bolagets och de tilltalades strävan efter att göra vinst,” förklarade Attorps under sin plädering.

Åklagaren yrkade även att de båda ska häktas när domen meddelas, vilket tyder på allvaret i anklagelserna som riktas mot dem.

Åtalet gäller medhjälp till grovt folkrättsbrott i södra Sudan mellan 1999 och 2003, en period då det svenska oljebolaget bedrev verksamhet i området mitt under ett blodigt inbördeskrig. Enligt åklagarsidan hade Lundin och Schneiter vetskap om och bidrog aktivt till att militär och regimtrogen milis dödade och fördrev lokalbefolkningen för att skapa förutsättningar för bolagets oljeprospektering.

Området som Lundin Oil var intresserade av kontrollerades sedan länge av rebellgrupper, vilket försvårade bolagets möjligheter att bedriva sin verksamhet där. Enligt åtalet inleddes militära offensiver från 1999 till mars 2003, delvis för att möjliggöra infrastrukturprojekt som nya vägar som behövdes för oljeprospekteringen.

Under dessa offensiver begicks enligt åklagarna grova folkrättsbrott mot civilbefolkningen. Civila ska ha utsatts för flyganfall, beskjutning från helikoptrar, och både huggits och skjutits ihjäl av soldater. Bostäder, vårdinrättningar och annan civil infrastruktur plundrades och brändes ned systematiskt.

Åklagarens teori är att bolagsledningen bidrog till dessa krigsförbrytelser genom att sluta avtal med den sudanesiska regimen och ställa krav som innebar att militären behövde ”säkra” områdena för oljebolaget. Det allvarliga i anklagelserna ligger i att åklagaren hävdar att dessa krav ställdes med full vetskap om att krigföringen utgjorde folkrättsbrott enligt internationell rätt.

Sudans oljeindustri var under denna period högst kontroversiell, och flera internationella oljebolag kritiserades för sin roll i konflikten. Oljeintäkterna finansierade delvis den sudanesiska regeringens krigföring, medan kontrollen över oljerika områden blev en central konfliktfråga.

Både Ian Lundin och Alexander Schneiter har konsekvent förnekat alla anklagelser. Försvaret har under rättegången ifrågasatt åklagarens beskrivning av relationen mellan oljebolaget och den sudanesiska regimen. De bestrider också att det begåtts krigsbrott på det sätt som utredningen påstår.

Åklagare Attorps avfärdar dock försvarets invändningar och menar att de saknar stöd i det bevismaterial som presenterats i rätten. ”När vi tittar på bevisningen och på de tilltalades uppgifter, så är slutsatsen att åtalet är styrkt i dess helhet,” förklarade han under torsdagens förhandling.

Rättegången, som inleddes i september 2023, har blivit en av de mest omfattande i svensk rättshistoria och väntas avslutas först i maj. Fallet har väckt stor internationell uppmärksamhet och ses som ett viktigt prejudikat för företags ansvar i konfliktdrabbade regioner.

Om Lundin och Schneiter fälls skulle det markera en historisk dom i Sverige, där frågan om företagsledares personliga ansvar för medverkan till krigsbrott aldrig tidigare prövats i denna omfattning. Domen kommer sannolikt att få betydande konsekvenser för hur internationella företag bedömer risker kopplade till verksamhet i konfliktområden.