Sernekes konkurs: En skakning i byggbranschen
Sernekes konkurs i början av januari 2025 skickade chockvågor genom den svenska byggbranschen. Över 550 anställda förlorade sina jobb, ett stort antal byggprojekt runt om i landet pausades och en lång rad underleverantörer lämnades med obetalda fakturor. Konkursen kom överraskande bara en dryg månad efter att det tyska bolaget Mutares, specialister på att förvärva problemtyngda företag, tagit över Serneke från den tidigare ägaren Doxa. Mutares angav att den finansiella situationen visat sig vara betydligt värre än vad man känt till vid förvärvstillfället. Denna förklaring har dock ifrågasatts av flera fordringsägare som misstänker att det förekommit oegentligheter i samband med försäljningen och konkursen.
Bland de drabbade underleverantörerna finns Lås Larmteknik Värmdö, som har fordringar på 1,5 miljoner kronor. Företagets VD, Håkan Benk, berättar att Sernekes betalningsproblem varit uppenbara under en längre tid och att de slutat utföra arbete för Serneke innan betalning erhållits. Benk ifrågasätter Mutares förklaring och undrar hur köpeskillingen på 1,1 miljarder kronor kunde bestå av endast 25 miljoner kronor kontant och resten i form av ett skuldebrev, givet Sernekes omsättning på nästan åtta miljarder kronor under 2023. Han misstänker att bolaget tömts på tillgångar innan konkursen och har överklagat konkursbeslutet till hovrätten, med begäran om en grundlig utredning eller byte av konkursförvaltare.
Doxas ordförande och storägare, Greg Dingizian, avvisar anklagelserna om oegentligheter. Han betonar att Doxa varit öppet med sin avsikt att sälja entreprenadverksamheten och att de stöttat Serneke genom tre nyemissioner på totalt 1,2 miljarder kronor mellan hösten 2023 och sommaren 2024. Dingizian hävdar att redovisningen tydligt visar vart pengarna tagit vägen och lägger skulden för konkursen helt på Mutares. Han uttrycker frustration och upprördhet över Mutares agerande, som även drabbar Doxa negativt. Det börsnoterade bolaget uppskattar att deras resultat kommer att påverkas negativt med cirka 150 miljoner kronor till följd av konkursen.
Serneke Sverige AB redovisade en förlust på över 730 miljoner kronor under 2023. Den totala skuldsättningen i konkursboet är ännu inte fastställd, men i början av januari fanns över 110 betalningsförelägganden på sammanlagt 90 miljoner kronor riktade mot bolaget hos Kronofogden. Därtill kommer en kvarstående skatteskuld från pandemin på 379 miljoner kronor. Dessa siffror ger en bild av den omfattande ekonomiska krisen som föregick konkursen. Hovrätten för Västra Sverige har ännu inte tagit ställning till de inkomna överklagandena. Under tiden står många byggprojekt stilla och drabbade underleverantörer väntar på besked om huruvida de kommer att få någon del av sina fordringar betalda.
Håkan Benk beklagar att småföretag och skattebetalare drabbas hårt av konkursen och uttrycker en önskan om att stora företag inte ska kunna undgå ansvar på detta sätt. Han inser att hans företag sannolikt inte kommer att få sina pengar tillbaka, men vill ändå att omständigheterna kring konkursen utreds grundligt. DN har sökt Mutares för en kommentar, men utan framgång. Serneke-affären belyser de risker som finns i byggbranschen och hur underleverantörer kan hamna i kläm när stora företag går i konkurs. Den väcker också frågor om ansvar och transparens i samband med företagsöverlåtelser.
Fallet Serneke är ett exempel på hur komplexa transaktioner och snabba ägarbyten kan skapa osäkerhet och leda till stora ekonomiska konsekvenser för både anställda, underleverantörer och andra intressenter. Det återstår att se vad hovrättens prövning av konkursöverklagandet kommer att resultera i och om det kommer att leda till en djupare granskning av Mutares agerande i samband med förvärvet och den efterföljande konkursen. Fram till dess kvarstår många frågetecken kring Sernekes fall och vilka lärdomar som kan dras för att förhindra liknande händelser i framtiden.
