Områdespolisen: ”Vi glömmer lätt bort tjejerna”

Efter att ha blivit upptäckta med misstänkt narkotikaanvändning får ungdomar snabb hjälp genom unikt samarbete

– Hej, vi har er ungdom här och misstänker att hen har brukat narkotika. Vi vill att ni tar er till Friskvårdsvägen 6.

Så kan det låta när oroliga föräldrar får ett telefonsamtal från polisen, berättar Josefine Ristmägi, områdespolis i lokalpolisområde Globen. Samtalet kommer efter att deras barn har påträffats i en situation där narkotikabruk misstänks.

På Friskvårdsvägen 6 i Stockholm, i samma byggnad som Maria Ungdom, ligger Mumin-lokalen – en plats som fungerar som en alternativ polisstation med särskilt utformade mötesrum. Dessa är designade för att skapa en tryggare miljö än den traditionella polismiljön, som många unga kan uppleva som skrämmande.

– När vi kommer in har vi ett beslut om kroppsbesiktning, vilket innebär att vi tar urinprov för att se om ungdomen har narkotika i kroppen. Samtidigt kontaktar vi socialtjänsten, i första hand ungdomsjouren i Stockholm, annars socialjouren, förklarar Ristmägi.

Det är i detta möte mellan polis, vård och socialtjänst som en unik möjlighet uppstår. Här kan man tidigt fånga upp ungdomar i riskzonen och bryta ett begynnande narkotikabruk innan det utvecklas till ett allvarligare missbruk eller kriminalitet.

– Fördelarna är många. Dels görs ett snabbtest som kan påvisa bruk av droger, dels blir samtalen ofta mer öppna och ärliga. Vårt mål är inte att sätta dit någon, utan att hjälpa dem att få hjälp, understryker Ristmägi.

Samverkansprojektet Mumin, som står för Maria Ungdom Motiverande Intervention, grundades redan 2004. Syftet har hela tiden varit att fånga upp ungdomar i riskzonen tidigt och minska glappet mellan polisens ingripande och efterföljande insatser från vården eller socialtjänsten.

Förra året genomfördes en omfattande nysatsning på projektet. Detta mot bakgrund av den ökande ungdomskriminaliteten och dess tydliga koppling till narkotikabruk – problem som kräver samordnade insatser från flera olika myndigheter.

En av projektets främsta styrkor är snabbheten i insatserna. På plats i Mumin-lokalen erbjuds ungdomen en tid på Mini Maria redan inom några dagar.

– Annars kan det ta månader innan de får hjälp, och under den tiden kan mycket hända. Ofta övertygar ungdomen föräldrarna om att det var en engångsgrej och då blir det inget besök alls, säger Ristmägi.

Trots framgångarna finns fortfarande utmaningar, särskilt när det gäller att nå ut till flickor som använder droger. Stockholmsenkäten visar att ungefär lika många tjejer som killar har provat narkotika, men bara cirka 30 procent av dem som får behandling via Mini Maria är tjejer.

– Brudarna är smartare, planerar mer och hörs mindre. Vi får oftare samtal och tips från allmänhet om platser där det är grabbhäng. Både vi inom polisen och allmänheten glömmer lätt tjejerna, erkänner Ristmägi.

För att komma till rätta med denna obalans arbetar polisen aktivt med att förändra sitt tankesätt och sin uppmärksamhet i fältarbetet. De informerar också föräldrar och andra vuxna om vikten av att vara uppmärksamma på tecken på droganvändning hos både pojkar och flickor.

Statistik visar att tidiga insatser är avgörande. Nio av tio ungdomar som kommer i kontakt med Mumin och Mini Maria blir drogfria, vilket understryker betydelsen av denna typ av samverkan mellan myndigheter.

Mumin-projektet anses idag vara en viktig del i Stockholms arbete mot ungdomars narkotikabruk. Genom sin lågtröskelmodell och snabba handläggning lyckas projektet fånga upp ungdomar som annars riskerar att falla mellan stolarna i välfärdssystemet.

Arbetssättet har också väckt intresse i andra delar av landet, där liknande samverkansmodeller nu utvecklas mellan polis, socialtjänst och beroendevård för att tidigt kunna ingripa när ungdomar visar tecken på drogproblematik.