Osannolikt att EU tar till ”finansiell atombomb”

Europeiska investerare finansierar USA:s ekonomi i rekordnivå

Europa har etablerat sig som USA:s största finansiär, enligt en ny analys från Deutsche Bank. Europeiska investerare kontrollerar amerikanska tillgångar värda hela 72 297 miljarder svenska kronor, inklusive både aktier och statsobligationer.

Särskilt anmärkningsvärt är det europeiska innehavet av amerikanska statsobligationer. EU-länder äger för närvarande cirka två femtedelar av alla statspapper som finns i utländska händer. Denna ekonomiska koppling har fått ökad uppmärksamhet i samband med de senaste geopolitiska spänningarna kring Grönland.

Deutsche Banks chefsanalytiker för valutor, George Saravelos, belyste nyligen denna situation i ett uppmärksammat kundbrev: ”USA har en huvudsaklig svaghet, trots all sin militära och ekonomiska styrka: de förlitar sig på att andra ska betala deras räkningar via stora externa underskott.”

Analysen väckte så stor uppmärksamhet att USA:s finansminister Scott Bessent påstod att Deutsche Bank kontaktat honom personligen för att klargöra att banken inte stod bakom slutsatserna. Bessent tonade också ned betydelsen av att danska pensionsfonden Akademikerpension meddelat att de planerar sälja av amerikanska statspapper värda cirka 100 miljoner dollar.

”Danmarks investeringar i amerikanska statsobligationer är, precis som Danmark, irrelevant”, uttalade Bessent inför journalister i Davos tidigare i veckan.

Tanken att länder skulle kunna använda sina innehav av amerikanska statspapper som påtryckningsmedel har beskrivits som en finansiell atombomb. Konceptet har ofta diskuterats i samband med spänningar mellan USA och Kina, men har hittills inte använts i större skala.

Det finns dock flera anledningar till skepticism kring EU:s möjligheter att effektivt utnyttja denna metod. Till skillnad från Kina, där staten har större kontroll över tillgångar, är en betydande del av de europeiska innehaven i privat ägo genom exempelvis fondbolag och pensionsfonder.

En annan komplicerande faktor är marknadsdynamiken. Finansmarknaderna skulle sannolikt få stora problem att hantera försäljningar av så omfattande volymer statspapper. Utan tillräcklig efterfrågan från andra köpare skulle priserna på amerikanska statsobligationer falla drastiskt, vilket skulle leda till betydande förluster för europeiska investerare som redan är exponerade mot dessa värdepapper.

Ett mer realistiskt scenario är att investerare gradvis minskar sin exponering mot amerikanska statspapper på grund av ökad riskuppfattning snarare än som en direkt politisk åtgärd. Detta perspektiv lyftes nyligen av Harvardekonomen Kenneth Rogoff i en intervju med Dagens Nyheter.

Svenska pensionsjätten Alecta bekräftade nyligen för Dagens Industri att de sålt merparten av sina innehav i amerikanska statspapper, med hänvisning till osäkerhet kring dollarn och de amerikanska statsfinanserna. Även danska Akademikerpension motiverade sina planerade försäljningar med oro för USA:s finansiella stabilitet.

Trenden är dock inte entydig. Enligt beräkningar från storbanken Citi stod europeiska investerare för hela 80 procent av köpen av amerikanska statspapper mellan april och november förra året – trots att april var månaden då de första omfattande tullarna introducerades.

Statsobligationer fungerar som skuldebrev som länder utfärdar för att finansiera budgetunderskott. Investerare som köper dessa obligationer lånar i praktiken ut pengar till staten under en bestämd period, exempelvis tio år, och får regelbundna räntebetalningar. Obligationerna handlas sedan på andrahandsmarknaden, där priset påverkas av efterfrågan. Lägre efterfrågan – till exempel när investerare är oroliga för ett lands skuldsättning – leder till sjunkande priser och stigande räntor.

Den komplexa relationen mellan EU och USA:s ekonomier illustrerar hur djupt sammanlänkade dagens globala finansmarknader är, och hur ekonomiska beroenden kan forma geopolitiska handlingsmöjligheter. Även om Europa teoretiskt sett har ett ekonomiskt påtryckningsmedel genom sina omfattande innehav av amerikanska statspapper, skulle användningen av detta ”vapen” sannolikt skada europeiska investerare minst lika mycket som USA.