Oskäliga höjningar av nätavgiften kan fortsätta i två år till

Den svenska elmarknaden står inför fortsatta prishöjningar då nätbolagen utnyttjar generösa intäktsramar. Efter att Ellevio och Vattenfall höjde sina nätavgifter förra veckan, varnar nu experter att liknande eller kraftigare höjningar kan vara att vänta under kommande år.

Björn Berggren, energiexpert på Sveriges Allmännytta, ser ingen anledning till att prisökningarna skulle avta den närmaste tiden.

”Jag ser ingen anledning till att det kommer att plana ut, och på ett sätt kan jag förstå dem. De stora bolagen är aktiebolag och de ska enligt lag bedrivas i vinstsyfte. Därför är det naturligt att de vill öka sina intäkter om de har lagligt utrymme att göra det,” förklarar Berggren.

Efter noggranna beräkningar förutspår han att nätbolagen sannolikt kommer att höja avgifterna i samma utsträckning igen inför 2027, vilket väcker oro hos konsumenter som redan kämpar med höga energikostnader.

Problemet grundar sig i systemet med så kallade intäktsramar. Eftersom varje nätbolag har monopol i sitt geografiska område, där kunderna inte kan välja annan leverantör, har Energimarknadsinspektionen (Ei) infört ramar för hur mycket bolagen får tjäna under en fyraårsperiod.

Nuvarande regleringsperiod sträcker sig från 2024 till 2027. Nivån ska teoretiskt sett spegla bolagens faktiska kostnader för investeringar och underhåll av elnätet, samtidigt som den ska tillåta en ”skälig avkastning”.

Men kritiker, och på senare tid även Ei själva, har pekat på att den modell som används för att beräkna ramarna ger en felaktig bild av bolagens verkliga kostnader. Detta resulterar i att nätbolagen tillåts ta ut högre avgifter än vad som egentligen är motiverat.

Inför den pågående fyraårsperioden höjdes den totala intäktsramen för landets cirka 170 nätbolag med hela 100 miljarder kronor – en ökning med 40 procent jämfört med föregående period. Detta har skapat ett betydande utrymme för bolagen att höja sina avgifter.

Berggren har särskilt analyserat de fyra största aktörerna på marknaden – Eon, Ellevio, Vattenfall och Göteborg Energi – som tillsammans står för mer än hälften av marknadens omsättning. Hans slutsats är oroväckande:

”Eon har de senaste åren höjt sina avgifter i relativt hög takt jämfört med de andra tre. Det innebär att de ’bara’ kan fortsätta höja på den inslagna vägen under 2026 och 2027. För de andra tre motsvarar höjningarna hittills inte deras utökade intäktsramar, vilket innebär att de kan göra ännu större höjningar än de hittills har gjort,” säger han.

Det finns dock vissa tecken på att regelverket kan komma att skärpas i framtiden. Riksdagen har nyligen gett Energimarknadsinspektionen mandat att förändra regelverket kring intäktsramarna.

Tommy Johansson, avdelningschef på Ei, bekräftar att myndigheten nu har de verktyg som krävs för att kunna justera regelverket:

”Det som återstår är att regeringen beslutar om en förordning där det kan finnas vissa ytterligare detaljer, men vi förväntar oss inte att det ska sätta några käppar i hjulen för de förändringar vi ser behov av.”

Trots dessa planerade förändringar vågar Johansson inte lova sänkta nätavgifter när nästa tillsynsperiod inleds 2028.

”Det kan mycket väl vara så att nätföretagen kommer att ha ökade kostnader som är legitima, men vi menar att med våra förändringar kommer vi att uppnå en skälighet i nätavgiften och det kommer i praktiken att dämpa utvecklingen av nätavgifterna,” förklarar han.

På frågan om det finns en teoretisk möjlighet att nya intäktsramar skulle kunna tvinga bolagen att sänka sina avgifter, är Johansson tydlig: ”Vi tror att det handlar om att bromsa höjningarna snarare.”

För Sveriges elkonsumenter innebär detta att de sannolikt måste förbereda sig på fortsatt stigande nätavgifter under de kommande åren. Den långsiktiga förhoppningen är att de planerade regelförändringarna åtminstone kommer att bromsa takten på framtida höjningar och göra systemet mer rättvist.