Riksbankens räntepolitik under lupp: Olika prognoser och perspektiv
Riksbanken avslutade året med en räntesänkning på 0,25 procentenheter, vilket bringade styrräntan till 2,5 procent. Mer betydelsefullt var dock deras framtidsprognos, den så kallade räntebanan, som indikerar ytterligare en sänkning på 0,25 procentenheter under våren 2024. Därefter förväntas räntan ligga still fram till 2027. Denna prognos avviker markant från andra bedömares, inklusive Konjunkturinstitutet (KI), som förutspår en successiv sänkning till 1,5 procent i juni 2024 – en nivå 40 procent lägre än den nuvarande. KI motiverar sin prognos med en ihållande lågkonjunktur och hushålls återhållsamhet i konsumtionen.
Riksbankens prognoschef, Ylva Hedén Westerdahl, försvarar bankens ståndpunkt med hänvisning till deras makroekonomiska analys. Hon menar att den rådande lågkonjunkturen möjliggör räntesänkningar utan att riskera en inflation över målet. Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, ifrågasätter dock både Riksbankens och KIs prognoser. Hon anser att Riksbanken underskattar lågkonjunkturens djup medan KI är överdrivet pessimistiska. Nordeas egen prognos pekar på en styrränta på 2 procent under 2024, en nivå som delas av SEB och SBAB. Winsth betonar svenska hushålls räntekänslighet och menar att sänkningarna kommer att påverka konsumtionen positivt.
Swedbanks chefsekonom, Mattias Persson, intar en mellanposition mellan Nordea och KI och förutspår en styrränta på 1,75 procent. Han argumenterar för att Riksbanken kommer att tvingas till större sänkningar än vad deras prognos indikerar, då den ekonomiska återhämtningen väntas ta längre tid än beräknat. Sammanfattningsvis råder det alltså delade meningar om styrräntans framtida utveckling. Prognoserna för sommaren 2025 varierar från Riksbankens och Handelsbankens 2,25 procent till Konjunkturinstitutets 1,50 procent, med Nordea, SEB och SBAB på 2,00 procent samt Swedbank på 1,75 procent.
Riksbanken uttryckte i samband med sitt räntebesked oro för makroekonomiska risker som kan driva upp inflationen, exempelvis de amerikanska importtullar som Donald Trump hotat med. Mattias Persson delar oron för osäkerheten men anser att fokus snarare bör ligga på EU-ländernas situation. Den svaga ekonomiska aktiviteten i Europa, i kombination med politisk instabilitet i länder som Frankrike och Tyskland, kan snarare dämpa inflationstrycket. Även Kinas svaga ekonomi kan bidra till deflationsexport till Europa.
Annika Winsth kritiserar Riksbankens defensiva och långsamma agerande under det gångna året. Hon menar att deras uttalande om endast en ytterligare mindre sänkning kan vara kontraproduktivt. Winsth efterlyser en mer öppen hållning inför fortsatta sänkningar och betonar vikten av att inge förtroende hos hushåll och företag genom tydliga signaler om att räntan kommer att sänkas för att stimulera konjunkturen. I en turbulent och osäker omvärld är det enligt henne extra viktigt att skapa trygghet och förutsägbarhet.
Sammanfattningsvis råder det stor osäkerhet kring den framtida ränteutvecklingen. Riksbankens prognos står i kontrast till andra bedömares, som förutspår betydligt lägre räntenivåer. Oenigheten bottnar i olika bedömningar av lågkonjunkturens djup och varaktighet, samt hushållens konsumtionsbeteende. Dessutom bidrar externa faktorer som den globala ekonomiska utvecklingen och politisk instabilitet till osäkerheten. Det återstår att se vilken prognos som visar sig vara mest korrekt och hur Riksbanken kommer att agera framöver för att hantera den utmanande ekonomiska situationen.
