Riksbanken: Dags att fylla på med kontanter

Riksbanken uppmanar svenskar att förbereda sig för kriser med kontantreserv

Den svenska Riksbanken rekommenderar nu att alla hushåll bör ha minst 1000 kronor i kontanter per vuxen person i hemmet som en del av sin krisberedskap. Detta ska enligt förste vice riksbankschef Aino Bunge täcka betalningar för ungefär en veckas inköp av livsnödvändiga varor om digitala betalningssystem skulle sluta fungera.

– Det är en rekommendation. Det bygger på Konsumentverkets beräkningar av hur mycket mat man brukar göra sig av med per månad, säger Bunge till TT.

Hon understryker samtidigt att beloppet kan behöva anpassas beroende på hushållens specifika behov. Rekommendationen kommer i ett läge där det globala säkerhetsläget har försämrats avsevärt.

Den senaste tidens dramatiska utveckling i Mellanöstern ses av Riksbanken som ytterligare ett exempel på det försämrade omvärldsläget, även om den specifika rekommendationen inte är direkt kopplad till dessa händelser.

– Det är inte något som föranledde just den här kommunikationen. Men det är klart, det visar på den oro som finns i omvärlden, förklarar Bunge.

Utöver kontanter rekommenderar Riksbanken att hushållen har ett fungerande Swish i mobilen samt betalkort från två olika nätverk. Detta ger ökad trygghet om ett av systemen skulle drabbas av störningar. Däremot har centralbanken inte tagit ställning till hur mycket bankmedel hushållen bör ha tillgång till digitalt eller genom fysiska korttransaktioner.

För att säkerställa att kontantsystemet fortsätter fungera väl uppmanar Riksbanken också allmänheten att regelbundet använda kontanter i sin vardag.

– Det finns ju de som använder kontanter dagligen. Jag tycker minst en gång i månaden låter bra, men vi har ingen särskild rekommendation, säger Bunge.

Erfarenheter från när Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina 2022 visar att svenska hushåll då gjorde ovanligt många och stora kontantuttag. Detta beteende är typiskt vid krissituationer och osäkerhet kring finansiella system.

Enligt Riksbankens mätningar har redan ”strax över 40 procent” av de svenska hushållen minst en tusenlapp per vuxen hemma. Men Bunge betonar att det inte finns någon anledning till oro för att kontanterna inte skulle räcka till om resterande nästan 60 procent av de vuxna i landet nu skulle följa rekommendationen.

– Vi har lager av kontanter. Sedan är det ju inte så att jag uppmanar alla att springa ut nu och ta ut kontanter. Det här är ju en beredskap vi ska bygga över tid, förklarar hon.

Rekommendationen är en del av ett bredare arbete med att stärka den svenska civilberedskapen i en tid av ökad global osäkerhet. Under senare år har flera myndigheter intensifierat sitt arbete med krisberedskap, bland annat MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) som regelbundet uppdaterar sina råd till allmänheten.

Riksbankens råd speglar en växande insikt om samhällets sårbarhet vid eventuella störningar i de digitala betalningssystemen. Sverige har under flera år varit ett av världens mest digitaliserade länder när det gäller betalningar, vilket har skapat effektivitet men också nya sårbarheter.

Centralbanken ser nu att en balans mellan digitala betalningar och fysiska kontanter är viktig för samhällets motståndskraft. Detta perspektiv har förstärkts i takt med att cyberhot och andra störningsrisker har blivit mer framträdande i den säkerhetspolitiska debatten.