Riksbankens räntebesked i september 2024 landade på en sänkning med 25 punkter, vilket resulterade i en styrränta på 2,50 procent. Detta utfall var i linje med marknadens förväntningar. Däremot väckte Riksbankens prognos för framtida räntesänkningar under 2025 desto större uppmärksamhet och förvåning. Många bedömare, inklusive experter från Swedbank och Nordea, ansåg att Riksbanken intog en alltför försiktig hållning, beskriven som ”hökaktig”, genom att signalera endast en potentiell sänkning till under första halvåret 2025. Detta stod i skarp kontrast till marknadens mer optimistiska prognoser, där Swedbank exempelvis förutspådde ytterligare två sänkningar, vilket skulle innebära en styrränta på 1,75 procent vid halvårsskiftet.
Kritiken mot Riksbankens försiktighet grundar sig i bedömningen att svensk ekonomi ännu inte visat tecken på återhämtning. Avsaknaden av ”gröna skott” och en fortsatt svag konjunktur talar för en mer expansiv penningpolitik, menar kritikerna. Riksbankens argument om att man redan agerat snabbt ifrågasätts, då den rådande ekonomiska situationen snarare motiverar ytterligare stimulansåtgärder. Befarhågorna är att Riksbankens försiktiga linje kan förlänga den ekonomiska nedgången, leda till lägre tillväxt och ökad arbetslöshet. Experterna tror att Riksbanken till slut kommer att tvingas till ytterligare räntesänkningar, men att den försenade reaktionen riskerar att förvärra den ekonomiska situationen.
Jämförelsen med den amerikanska centralbanken Federal Reserves ränteprognos, som presenterades dagen innan Riksbankens besked, förstärker bilden av Riksbankens försiktiga hållning. Även om detaljerna i Federal Reserves prognos inte explicit nämns i texten, antyder jämförelsen att den amerikanska centralbanken signalerade en mer expansiv penningpolitik, vilket ytterligare understryker kritiken mot Riksbankens försiktighet. Både Torbjörn Isaksson, chefsstrateg på Nordea, och Mattias Persson, vars titel inte framgår i texten, delar uppfattningen att Riksbanken underskattar behovet av stimulansåtgärder och att de kommer att tvingas revidera sin prognos framöver.
Riksbankens beslut att endast signalera en möjlig räntesänkning under första halvåret 2025 väcker alltså oro bland ekonomiska experter. Den försiktiga hållningen, beskriven som ”hökaktig”, anses vara otillräcklig med tanke på den svaga ekonomiska utvecklingen och avsaknaden av tydliga tecken på återhämtning. Risken är att den försiktiga penningpolitiken förlänger den ekonomiska nedgången och leder till negativa konsekvenser såsom lägre tillväxt och ökad arbetslöshet. Jämförelsen med Federal Reserves mer expansiva prognos understryker kritiken mot Riksbanken.
För att förstå Riksbankens agerande kan det vara relevant att beakta deras eventuella farhågor kring inflationen. Även om texten inte explicit nämner inflationen som en faktor i Riksbankens beslut, är det en central aspekt i penningpolitiken. En för expansiv penningpolitik, med upprepade räntesänkningar, kan leda till ökad inflation. Riksbanken kan därför ha valt en mer försiktig linje för att balansera behovet av ekonomisk stimulans med risken för stigande inflation. Det är dock viktigt att notera att detta är en spekulation baserad på allmänna penningpolitiska principer, då texten inte ger någon inblick i Riksbankens specifika resonemang kring inflationen.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att Riksbankens räntebesked möttes av kritik för att vara för försiktigt. Den signalerade räntesänkningen på 25 punkter till 2,50 procent ansågs vara otillräcklig för att stimulera den svaga svenska ekonomin. Experter menar att Riksbanken underskattar behovet av ytterligare sänkningar och att den försiktiga linjen riskerar att förlänga den ekonomiska nedgången och leda till negativa konsekvenser. Jämförelsen med Federal Reserves mer expansiva prognos förstärker kritiken mot Riksbankens försiktighet. Det är dock viktigt att komma ihåg att Riksbanken även måste beakta inflationsrisken i sina beslut, även om detta inte explicit framgår i den presenterade texten.
