Sammanfattning av DN-artikeln om underhåll av Västra stambanan (6 stycken, ca 2000 ord)
1. Underhållsskulden och kompetensbristen: DN rapporterar om omfattande underhållsarbeten planerade för Västra stambanan mellan Hallsberg och Katrineholm, en sträcka på åtta mil. Projektet beräknas ta tre till fyra år och skapar oro, inte bara bland resenärer utan även inom Trafikverket. En central fråga är hur man ska hantera den ackumulerade underhållsskulden. Trafikverkets avdelningschef för järnvägssystem, Jon Sundh, lyfter fram bristen på kompetent personal som ett stort hinder. Han betonar behovet av fler personer med rätt kompetens och ett bredare samarbete inom branschen. Denna kompetensbrist har även uppmärksammats av regeringen, som gett Trafikverket i uppdrag att stärka kompetensförsörjningen inom järnvägssektorn. Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) poängterar vikten av att öka järnvägsyrkets attraktivitet för att locka både unga och erfarna arbetare. Regeringen förväntar sig ett förslag från Trafikverket i maj nästa år.
2. Politisk debatt om underhåll och teknik: Oppositionspartierna kritiserar regeringens hantering av järnvägsunderhållet. Ulrika Heie (C), ordförande i riksdagens trafikutskott, ifrågasätter Trafikverkets utnyttjande av ny teknik och planerar att begära information om ett specifikt projekt, Olskroken-Alingsås, där fundament, stolpar och tråd ska bytas ut. Heie betonar även behovet av ökad järnvägskapacitet i Sverige och kritiserar regeringen för att sakna en plan för detta. Miljöpartiet går längre i sin kritik och menar att Trafikverkets hänvisning till affärsupplägg är otillräcklig. Daniel Helldén, språkrör för Miljöpartiet, ser ett systemfel och föreslår att Trafikverket i sin nuvarande form läggs ner och att järnvägsunderhållet återförs till statlig regi. Linus Lakso, MP:s representant i trafikutskottet, kritiserar regeringens acceptans av att endast cirka 15 procent av underhållsskulden åtgärdas under kommande planperiod, med hänvisning till Trafikverkets begränsade kapacitet.
3. Kostnadsökningar och privatiseringsdebatten: Socialdemokraterna ansluter sig till kritiken och menar att privatiseringen kan vara en bidragande orsak till de kraftiga kostnadsökningarna inom järnvägsunderhållet. Gunilla Svantorp, Socialdemokraternas trafikpolitiska talesperson, uttrycker oro över kostnadsutvecklingen. Moderaterna å sin sida anklagar Socialdemokraterna för att ha misskött underhållet under sin regeringstid. Sten Bergheden (M) menar dock att Trafikverket bör upphandla modern teknik och kompetens för att effektivisera renoveringsarbetet. DN refererar till det franska statliga järnvägsbolaget SNCF, som uppmanar branschen att utveckla snabbare metoder för att byta ut kontaktledningar och stolpar. Två specialtåg används redan i Frankrike för detta ändamål, och teknikchefen vid bolaget som bygger tågen uppger att sträckan Hallsberg-Katrineholm skulle kunna åtgärdas på 18 månader, hälften av den tid Trafikverket beräknar.
4. Ny teknik och potentiella lösningar: DN rapporterar om ett italienskt trådbyteståg som Infranord, ett svenskt statligt bolag, nyligen köpt in för spårarbeten i Norge. Ulrika Heie (C) ser positivt på att undersöka den teknik som används i Frankrike och andra länder och planerar att initiera en genomgång av läget i trafikutskottet. Även infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) bekräftar att han är bekant med den franska tekniken och att hans statssekreterare varit på plats i Frankrike för att studera den. Carlson påpekar dock att implementering av ny teknik tar tid och att det kan dröja innan den får full effekt. Han förväntar sig dock att Trafikverket integrerar nya arbetssätt i pågående projekt i samarbete med tågbolagen.
5. Regeringens strategi och "borgfred": Carlson avfärdar oppositionens krav på att återförstatliga järnvägsunderhållet och menar att det är viktigt att politiken inte skapar osäkerhet för privata entreprenörer. Han varnar för att hot om att stoppa privata aktörer kan avskräcka investeringar i ny teknik. Carlson efterlyser i stället "borgfred" kring underhållet och menar att problemet tidigare varit ett överfokus på storskaliga visioner snarare än att ta itu med järnvägens akuta problem. Han betonar vikten av att skapa stabila förutsättningar för långsiktiga investeringar och samarbete mellan offentliga och privata aktörer.
6. Infrastrukturpropositionen och framtida investeringar: Riksdagen har beslutat om en infrastrukturproposition med en ekonomisk ram på 1 171 miljarder kronor (i 2025 års priser) för att rusta upp Sveriges transportinfrastruktur under en tolvårsperiod. Av dessa medel ska 354 miljarder gå till statliga vägar och 210 miljarder till statliga järnvägar. Resterande 607 miljarder är öronmärkta för utveckling av transportsystemet, inklusive utveckling av järnvägar och vägar, miljöåtgärder och medfinansiering av regionala kollektivtrafikanläggningar. Regeringen kommer att besluta om de specifika projekten våren 2026. Denna proposition ger en ekonomisk grund för framtida investeringar i infrastruktur, men det återstår att se hur effektivt dessa medel kommer att användas för att åtgärda underhållsskulden och modernisera järnvägen.
