Risk för plastbrist på grund av kriget i Iran

Orolig situation i Mellanöstern skapar dolda effekter på svensk industri

Spänningarna i Hormuzsundet och den eskalerande konflikten mellan USA, Israel och Iran har inte bara konsekvenser för oljemarknaden utan påverkar även flera andra industrier på överraskande sätt. Oljepriset har åter pressats över 100 dollar per fat, med Nordsjöoljan Brent noterad till över 103 dollar under torsdagen.

Medan medier rapporterar om möjliga ransoneringar av bensin och diesel, samt inställda flygavgångar på grund av brist på flygbränsle, varnar nu Innovations- och kemiindustriernas branschorganisation IKEM för flera mindre uppmärksammade effekter av krisen.

En av de mer oväntade konsekvenserna är den kraftigt försämrade tillgången på plast, som till stor del tillverkas i just Mellanöstern. Enligt Henrik Oxfall, ansvarig för plastfrågor på IKEM, har företag redan upplevt dramatiska prisökningar.

”Våra företag har sett prisuppgångar på 40 till 70 procent, där vissa material är uppe på rekordnivåer i priser,” förklarar Oxfall. Han menar att konsumenterna troligen redan märkt av vissa prisökningar, men att effekterna kommer att bli än mer påtagliga framöver.

Läget är särskilt oroande inför sommaren. ”Än så länge verkar det som att företagen har plast så de kan köra maskinerna. Men framåt sommaren så kan det bli problem. Det ligger i farans riktning,” varnar Oxfall.

Plastindustrin i Sverige omfattar cirka 1 000 företag med sammanlagt 19 000 anställda. Plasten används främst inom förpackningsindustrin (45 procent), byggbranschen (20 procent) och fordonsindustrin (drygt 10 procent). Särskilt viktiga är materialen polyeten (PE) och polypropen (PP), som tillsammans utgör omkring 45 procent av all plast som används i Europa.

Men det är inte bara plast som påverkas av den instabila situationen i Mellanöstern. IKEM lyfter även fram andra kritiska kemikalieprodukter som helium och nafta. Helium är avgörande för både tillverkning av halvledare och för att kyla magnetkameror inom sjukvården. Nafta utgör en grundläggande råvara för produktion av plast, förpackningar och många industrikomponenter.

Annika Holmberg, beredskapsexpert på IKEM, understryker allvaret i situationen: ”Många av de här ämnena är osynliga för de flesta. Men utan dem fungerar inte sjukvården, rent vatten, livsmedelsproduktionen eller industrin. Kemikalier är precis lika viktiga som de kritiska mineraler som vi har pratat så länge om.”

Hon pekar på ett systemiskt problem i Sveriges försörjningssäkerhet. Både Sverige och EU behöver enligt Holmberg bli mycket bättre på att kartlägga vilka råvaror och kemikalier som samhället är beroende av, samt att förstå konsekvenserna av eventuella leveransstörningar.

”Jag ser det här som en av de viktigaste frågorna för Sverige de kommande åren,” säger hon.

Situationen illustrerar tydligt hur globala konflikter kan få överraskande och långtgående konsekvenser, även inom områden som sällan uppmärksammas i den allmänna debatten. När diskussionen om energisäkerhet dominerar nyhetsflödet finns en risk att andra kritiska försörjningskedjor hamnar i skymundan.

Effekterna av bristande tillgång på plast och specialkemikalier kan bli kännbara för både industri och konsumenter. För industrin kan det innebära produktionsstopp och förseningar, medan konsumenterna kan möta både högre priser och minskad tillgång till vardagsprodukter.

I ett läge där Sveriges civila beredskap diskuteras allt mer intensivt pekar IKEM:s varning på behovet av ett bredare perspektiv kring försörjningssäkerhet, där även kemikalier och plastprodukter ges den uppmärksamhet som deras samhällsviktiga funktioner motiverar.