Rusande oljepris driver på världens energiskifte

Energiomställning: Europa minskar beroendet av importerad fossil energi

Den senaste tidens oro kring oljetransporter genom Hormuzsundet har pressat upp priserna på världsmarknaden för olja. För hushåll, företag och stater blir kostnaderna en tydlig påminnelse om sårbarheten i energisystem som bygger på fossila råvaror. Europeiska unionen kan varken uppnå säkerhet eller oberoende så länge världens energiförsörjning är beroende av stabilitet i oljeproducerande länder som Iran, Ryssland och Venezuela.

I EU:s energiplan REPowerEU från 2022 fastställer unionen att beroendet av importerad fossil energi ska minska kraftigt. Planen motiveras inte längre enbart av klimatpolitik utan allt mer av säkerhets- och försvarshänsyn.

”Energisäkerhet och klimatpolitik går i dag i samma riktning,” sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen när strategin presenterades.

Samtidigt driver EU:s klimatpaket ”Fit for 55” på en snabbare elektrifiering av transporter, industri och uppvärmning. När olje- och gaspriser fluktuerar kraftigt stärks den ekonomiska kalkylen för energikällor där kostnaden främst bestäms när anläggningen byggs.

Detta gäller stora delar av elproduktionen. För vindkraft, solkraft och kärnkraft ligger merparten av kostnaden i själva investeringen. När anläggningen väl är byggd påverkas produktionskostnaden betydligt mindre av bränslepriset.

Denna utveckling syns tydligt i de globala investeringsmönstren. Internationella energiorganet (IEA) bedömer i sin rapport ”World Energy Investment” att omkring två tredjedelar av världens energiinvesteringar nu går till ren energi – ett brett område som omfattar förnybara energikällor, kärnkraft, elnät, batterilagring, elektrifiering och energieffektivisering.

Även utbyggnaden av ny elproduktion förändras snabbt. Financial Times rapporterar, med hänvisning till internationell energistatistik, att förnybar energi stod för drygt 90 procent av den globala ökningen av installerad elkapacitet under 2024.

Den europeiska tankesmedjan Bruegel har i flera analyser pekat på samma trend. I en genomgång av Europas energiomställning skriver energianalytikern Ben McWilliams att en central förändring är att ny energiförsörjning i allt större utsträckning byggs som elproduktion snarare än fossil utvinning.

Ett energisystem med mer elproduktion kräver samtidigt kompletterande investeringar. Därför byggs nu också elnät, energilagring och planerbar elproduktion ut i många länder.

Energiekonomen Lion Hirth vid Hertie School i Berlin beskriver i flera studier hur framtidens europeiska elsystem väntas byggas kring en kombination av tekniker: stora mängder vind- och solkraft, stabil produktion från exempelvis vattenkraft eller kärnkraft samt olika former av flexibilitet och lagring.

Just lagring spelar en växande roll. IEA konstaterar i sin rapport ”Batterier och säkra energiomställningar” att batterilagring byggs ut snabbt och bidrar till att stabilisera elsystem där andelen väderberoende produktion ökar.

Samtidigt lyfter organisationen fram kärnkraften som ett viktigt komplement i ett elsystem med låga utsläpp. I rapporten ”Kärnkraft och säkra energiomställningar” skriver IEA att kärnkraft kan bidra med planerbar elproduktion som kompletterar vind- och solkraft.

Parallellt med detta väntas efterfrågan på elektricitet stiga kraftigt när fler delar av ekonomin elektrifieras. Elbilar, värmepumpar och elektrifierad tung industri innebär att energianvändning i större utsträckning flyttas från olja och gas till el.

FN:s generalsekreterare António Guterres har uttryckt det tydligt: ”Länder som klamrar sig fast vid fossila bränslen skyddar inte sina ekonomier – de saboterar dem.” Detta uttalande speglar en växande insikt om att framtidens energisystem behöver vara mindre beroende av geopolitiskt instabila energikällor.

För Sveriges del är situationen speciell. Landet har elöverskott på årsbasis, men inte där elen behövs mest. Flaskhalsar i överföringen mellan norr och söder och mycket låga priser i norr gör nya investeringar svårare att räkna hem trots fortsatt nettoexport av el.

Bruegels analyser visar att Europas energiomställning innebär mindre beroende av importerade fossila bränslen och därmed minskad sårbarhet för geopolitiska energichocker. Ett mer elektrifierat energisystem, med produktion närmare konsumtionen, kan bidra till både klimatmålen och en ökad försörjningstrygghet.

Omställningen innebär dock stora utmaningar. Investeringsbehovet är omfattande och kräver långsiktiga, stabila spelregler. Samtidigt behövs en fortsatt utbyggnad av elnät och lagringslösningar för att hantera den växande andelen väderberoende elproduktion.

Trots dessa utmaningar pekar trenden tydligt mot ett energisystem där elektrifiering och förnybar energi spelar en allt större roll, medan beroendet av importerade fossila bränslen minskar – en utveckling som stärker både klimatarbetet och Europas energisäkerhet.