Rysslands paradoxala ekonomi: Hög export och låg arbetslöshet mitt i krisen
Trots omfattande sanktioner och ekonomiska utmaningar uppvisar Ryssland en förbryllande ekonomisk bild. Arbetslösheten ligger under 4 procent, exportintäkterna har i genomsnitt varit högre under krigsåren än dessförinnan och arbetsmarknaden har visat en oväntad stabilitet. Denna motståndskraft kan tillskrivas landets enorma råvarutillgångar, särskilt inom energi, som fortsätter att generera betydande inkomster trots sanktioner och begränsningar. Exporten av olja och gas, underlättat av en skuggflottan av tankfartyg, har varit avgörande för att upprätthålla den ekonomiska aktiviteten. Även om sanktionerna har haft en viss effekt, har höga energipriser under krigsåren kompenserat för en del av förlusterna. Dock är trenden negativ för Ryssland, med exportintäkterna för 2024 klart under rekordåret 2022.
En närmare granskning avslöjar dock djupare problem. Den höga styrräntan på 21 procent signalerar en hög inflation, rubeln har tappat hälften av sitt värde och både börsen och bostadsmarknaden har drabbats av nedgångar. Bolåneräntor på cirka 30 procent tynger hushållen och en allt större andel av den statliga budgeten, närmare 40 procent, allokeras till försvaret. Samtidigt har USA skärpt sanktionerna ytterligare och inflationen fortsätter att vara ett bekymmer. Denna kombination av faktorer indikerar en ansträngd ekonomi som trots sin nuvarande stabilitet balanserar på en knivsegg.
Experter ifrågasätter den ryska centralbankens officiella inflationssiffror och pekar på den försvagade rubeln och den höga styrräntan som tecken på en mer allvarlig situation. Möjligheten att höja punktskatter eller sänka pensioner ytterligare, som åtgärder för att finansiera kriget och stötta ekonomin, understryker den prekära situationen. Ryska centralbankens misslyckade försök att höja styrräntan till 25 procent i december tyder på en begränsad handlingsfrihet och en oro för konsekvenserna av ytterligare åtstramningar.
Budgetfinansieringen, bankernas utlåning till försvarsföretag och inflationen utgör särskilt kritiska punkter. Den ryska centralbankens förlorade självständighet och de krympande likvida reserverna, som endast beräknas räcka för att täcka budgetunderskottet under de första nio månaderna 2025, målar en dyster bild av landets ekonomiska framtid. Den tidigare blomstrande vapenexporten har minskat dramatiskt och den ryska vapenindustrin är nu starkt skuldsatt.
De ryska bankernas tvingade utlåning av enorma belopp till den krisdrabbade vapenindustrin, motsvarande en parallell försvarsbudget, har ytterligare försvagat det finansiella systemet. Dessa förmånliga lån, som uppgår till svindlande 4 600 miljarder kronor sedan 2022, har skadat bankernas förtroende och ökar risken för en bankkris. Om spararna förlorar förtroendet och börjar ta ut sina pengar kan det utlösa en kollaps i det finansiella systemet. Rykten om frysning av privata bankbesparingar, som tvingade den ryska centralbanken att dementera via Telegram, vittnar om den osäkerhet och oro som råder bland befolkningen.
Den ryska ekonomins framtid är oviss. Trots den nuvarande stabiliteten, tack vare höga råvarupriser och en relativt låg arbetslöshet, döljer sig allvarliga strukturella problem under ytan. Den höga inflationen, den försvagade rubeln, den ökande statsskulden och den ansträngda banksituationen utgör alla potentiella utlösare för en djupare kris. Hur länge Ryssland kan upprätthålla denna sköra balans är en öppen fråga. Experter varnar för att en kris kan vara nära förestående, frågan är bara om den kommer om två månader eller om ett år.
