Kriget i Mellanöstern hotar att blåsa liv i inflationen igen

Den senaste upptrappningen av konflikten i Mellanöstern skapar oro för att inflationen återigen kan ta fart. Statistiska centralbyråns detaljerade siffror från torsdagen bekräftar att inflationstakten enligt KPI i februari landade på 0,5 procent, där framför allt lägre räntekostnader kompenserade för högre el- och matpriser.

Inflationen enligt KPIF, som ligger till grund för Riksbankens inflationsmål på 2 procent, uppmättes till 1,7 procent. Trots att ökningstakten för livsmedelspriser mattades av jämfört med tidigare månader, finns nu farhågor att den relativt positiva utvecklingen kan vändas.

Spänningarna i Mellanöstern, med Irankrisen i centrum, har skapat stora svängningar i oljepriset, vilket i sin tur påverkat prissättningen kring styrräntor globalt. Flera analytiker befarar nu att centralbanker kan tvingas omvärdera sina planer på räntesänkningar. ECB-ledamoten Peter Kazimir gick så långt att han varnade för en möjlig räntehöjning redan i vår eller i början av sommaren.

”Jag skulle säga att en reaktion från ECB kan vara närmare än många tror,” sade Kazimir till Bloomberg tidigare i veckan.

Effekterna sträcker sig långt bortom enbart oljepriset. Oljeproduktionen i Mellanöstern genererar stora mängder svavel, en viktig komponent i gödseltillverkning. På den kinesiska marknaden har svavelpriset nu nått samma höga nivåer som under inflationschocken 2021-2022.

Svavel används också i framställningen av viktiga metaller som koppar och kobolt. Omkring 90 procent av svavlet som importeras till kopparbältet i södra Afrika kommer just från Mellanöstern, vilket visar på den globala sårbarheten vid störningar i regionen.

Halvledarindustrin, som är central för nästan all modern elektronik, riskerar också att påverkas allvarligt. Produktionen av dessa komponenter kräver svavelsyra, helium och brom – där Qatar och Israel är betydande leverantörer till den asiatiska marknaden. Störningar i denna leveranskedja kan leda till högre priser på elektronik världen över.

Hormuzsundet, som är en strategisk flaskhals för sjötransporter, spelar dessutom en avgörande roll för den globala aluminiumindustrin. Nästan en tiondel av världens aluminiumproduktion finns i Persiska viken, och exporten därifrån utgör en betydande del av den globala handeln med denna viktiga industrimetall som används i allt från fordon och maskiner till elektronik och förpackningar.

Amin Nasser, vd för den saudiska oljejätten Saudi Aramco, varnar för allvarliga konsekvenser om krisen förvärras: ”Det kommer att få katastrofala konsekvenser för den globala oljemarknaden. Ju längre störningen pågår, desto mer drastiska blir konsekvenserna för den globala ekonomin.”

De högre energipriserna riskerar att sprida sig till transportsektorn, livsmedelsproduktionen och industrin, vilket skapar en potentiellt farlig kedjereaktion. Europeiska grönsakspriser kan exempelvis påverkas då naturgas används för uppvärmning av växthus inför vårens sådd.

Vissa bedömare är dock fortfarande försiktigt optimistiska. Nordea räknar i nuläget med att Mellanösternkonflikten kommer att höja den svenska inflationen med cirka 0,5 procentenheter, mätt enligt KPIF.

”Så här långt är de direkta effekterna inte så drastiska och uppgången kommer från en låg startpunkt. Men osäkerheten är betydande,” skriver Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson i en kommentar till torsdagens inflationssiffror.

För Riksbanken innebär den osäkra situationen en svår balansgång. De flesta analytiker förväntar sig fortfarande en oförändrad styrränta när Riksbanken lämnar sitt nästa räntebesked, men den internationella utvecklingen kan snabbt förändra förutsättningarna.

De komplicerade globala värdekedjorna gör att även relativt lokala konflikter som den i Mellanöstern kan få omfattande effekter på världsekonomin. För svenska konsumenter kan detta innebära fortsatt press på plånboken genom högre priser på el, mat och elektronik, trots att inflationen tidigare visat tecken på att mattas av.