Så lyckas Per-Erik minimera elräkningen: ”Under 1 000 kronor”

I Norrbottens inland står termometern ofta under 30 minusgrader under vintermånaderna. Men för Per-Erik Hansson, 82 år, från regionen är detta inget som orsakar sömnlösa nätter när det gäller elräkningarna – trots de kraftigt stigande elpriserna som drabbat stora delar av landet.

”Oftast är räkningen under 1 000 kronor även på vintern”, berättar Per-Erik med en viss stolthet i rösten när han tar emot i sitt hem, där temperaturen håller behagliga 21 grader trots den bitande kylan utanför.

Per-Erik tillhör en grupp norrlänningar som lyckats hålla sina energikostnader på en anmärkningsvärt låg nivå, något som blivit allt mer ovanligt i tider av energikris och volatila elpriser. Hans situation står i stark kontrast till många svenskar som under den senaste vintern fått se sina elräkningar mångdubblas.

Förklaringen till Per-Eriks låga elräkningar ligger delvis i ett väl genomtänkt energisystem och noggrann energihushållning. Han har investerat i extra isolering av huset och genomfört flera energibesparande åtgärder under åren.

”Man måste tänka långsiktigt. De investeringar jag gjorde för femton år sedan betalar sig nu, särskilt med dagens elpriser”, förklarar han medan han visar runt i sin välorganiserade bostad.

Situationen i norra Sverige skiljer sig markant från södra delen av landet. Norrland tillhör elområde 1 och 2, där elpriserna generellt varit lägre än i södra Sverige. Detta beror främst på den goda tillgången till vattenkraft i regionen samt färre flaskhalsar i överföringskapaciteten inom området.

Energimarknadsexperten Maria Lindgren från Energimyndigheten förklarar skillnaderna: ”Vi ser tydliga prisskillnader mellan de fyra elområdena i Sverige. Norrbotten och delar av norra Sverige har generellt lägre priser på grund av överskott av produktion och lägre efterfrågan jämfört med folktäta områden i söder.”

De senaste årens kraftiga prisökningar har enligt Lindgren flera orsaker: nedstängning av kärnkraftverk, begränsad överföringskapacitet mellan norra och södra Sverige, samt ökad sammankoppling med den europeiska energimarknaden där priserna drivits upp av bland annat naturgasbrist.

Trots att Per-Erik har förmånen att bo i ett elområde med relativt lägre priser, har han ändå märkt av prishöjningarna. ”Visst har det blivit dyrare även här, men inte alls i samma utsträckning som för släkten i södra Sverige”, säger han.

Per-Erik representerar en generation som växt upp med sparsamhet som ledstjärna. Han stänger alltid av lampor i rum han inte vistas i, använder tvättmaskinen endast när den är fulladdad och har programmerat värmesystemet för att sänka temperaturen nattetid.

”Det handlar inte bara om pengar, utan också om att inte slösa i onödan”, förklarar han med eftertryck.

Enligt statistik från Energimyndigheten använder en genomsnittlig villa i Sverige cirka 25 000 kWh el per år. Per-Eriks årliga förbrukning ligger betydligt under detta genomsnitt, trots det kalla klimatet.

För många äldre personer i Sverige har de stigande energikostnaderna blivit ett betydande ekonomiskt problem. Pensionärsorganisationen PRO har larmat om att allt fler pensionärer tvingas välja mellan att hålla värmen och andra nödvändiga utgifter.

”Vi ser en oroande utveckling där ekonomiskt utsatta äldre tvingas leva i undermåligt uppvärmda bostäder för att ha råd med mat och mediciner”, säger Helena Svensson, talesperson för PRO.

Men Per-Erik har ännu inte behövt göra sådana drastiska val, mycket tack vare sitt energieffektiva boende och sina sparsamhetsvanor.

När vårsolen nu börjar värma och elpriserna stabiliseras något, blickar Per-Erik framåt mot en ny säsong: ”Nu blir det ännu billigare när våren kommer. Då kan man öppna fönstren och vädra ut vintermörkret. Det kostar ingenting.”