Svenskarna öppnar plånboken inför årets julfirande trots ekonomiska utmaningar. Enligt nya uppgifter planerar svenskarna att lägga mer pengar på julklappar i år jämfört med tidigare år, men den ökade konsumtionen kommer inte utan bekymmer.

Var femte svensk upplever att de spenderar mer på julklappar än vad deras ekonomi egentligen tillåter. Detta framkommer i en tid då många hushåll redan kämpar med höjda räntor, inflation och ökade levnadskostnader.

Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, varnar för konsekvenserna av överdriven julkonsumtion.

”Man riskerar att åka på en baksmälla efter julen,” säger Westerberg. ”När januariräkningarna kommer kan många ställas inför en obekväm ekonomisk verklighet.”

Fenomenet med ökad konsumtion under julen är inte nytt, men det har intensifierats under de senaste åren. Handeln har utvecklat allt mer sofistikerade marknadsföringsstrategier för att locka konsumenter, och pressen att köpa dyra julklappar har blivit mer påtaglig i sociala medier.

Detaljhandeln ser naturligtvis positivt på den ökade konsumtionsviljan. Efter några utmanande år med pandemi och efterföljande inflation hoppas många butiker att årets julsäsong ska ge ett välbehövligt lyft. För många handlare representerar julhandeln upp till 25 procent av årets totala försäljning.

Ekonomiska experter pekar på att det finns flera faktorer bakom svenskarnas vilja att spendera mer i år. En teori är att många vill kompensera för tidigare års mer återhållsamma julfiranden. Efter år av osäkerhet kring ekonomi och framtid vill många nu skapa en extra festlig jul för sina nära och kära.

”Det finns en psykologisk aspekt där många känner att de förtjänar att unna sig något extra efter tuffa tider,” förklarar Charlotte Nordström, konsumentpsykolog. ”Problemet uppstår när denna önskan överskuggar den ekonomiska verkligheten.”

Statistik från tidigare år visar att kreditkortsanvändningen ökar markant under december månad. Förra året ökade den genomsnittliga kreditkortsskulden med nästan 15 procent mellan november och januari, enligt data från svenska banker.

För att undvika ekonomiska bakslag rekommenderar experter att konsumenter gör en julbudget och håller sig till den. Att diskutera öppet med familj och vänner om rimliga förväntningar på julklappar kan också minska den ekonomiska pressen.

”Det är viktigt att komma ihåg att julen handlar om mer än presenter,” påminner Westerberg. ”Att sätta gränser för sin konsumtion kan faktiskt leda till en mer avslappnad och njutbar jul.”

Flera organisationer erbjuder nu rådgivning för de som känner ekonomisk stress inför julen. Konsumentverket har lanserat en kampanj med tips för en mer ekonomiskt hållbar jul, och flera budgetrådgivare rapporterar om ökat intresse för deras tjänster inför högtiden.

Trenden med ökad konsumtion står i kontrast till den växande miljömedvetenheten i samhället. Allt fler svenskar uttrycker en önskan om en mer hållbar jul, samtidigt som konsumtionstrycket ökar. Denna motsägelse speglar den bredare utmaningen i att balansera traditionella konsumtionsmönster med moderna värderingar kring hållbarhet.

För handeln väntar nu de avgörande veckorna innan jul. De preliminära siffrorna tyder på att e-handeln kommer att fortsätta växa, men även de fysiska butikerna förväntar sig fler kunder än förra året.

Med mindre än en månad kvar till julafton återstår det att se om svenskarnas spendervilja håller i sig hela vägen, eller om ekonomisk försiktighet kommer att dämpna köplusten när det närmar sig.

Oavsett utfall är det tydligt att julhandeln fortsätter att vara en betydande ekonomisk faktor, både för hushåll och för detaljhandeln, trots att den för många kan leda till ekonomiska utmaningar i det nya året.