Så ser Sveriges export ut – allvarligt läge efter USA:s tullhot

Den svenska exporten till USA har drabbats hårt av de tullar som infördes i april förra året. Under perioden april till november var exporten 16 procent lägre jämfört med samma period 2024. Situationen förvärras ytterligare av att den svenska kronan har stärkts kraftigt mot den amerikanska dollarn, vilket sätter ännu mer press på de exporterande företagen.

Trots dessa utmaningar menar Stefan Karlsson, chefsekonom på Exportkreditnämnden, att de svenska företagen har klarat sig ”ganska bra” hittills.

”Det var många som befarade att det skulle slå betydligt hårdare. I synnerhet med tanke på att ungefär 20 procent av exporten till USA var fordon om man tittar på 2024, och de belades med ännu högre avgifter än de generella på 15 procent,” säger han.

Oron växer dock kring hur företagen kommer att klara sig om de nya så kallade Grönlandstullarna blir verklighet och läggs ovanpå de redan befintliga tullarna. Stefan Karlsson tror att detta kan bli betydligt tuffare för svenska exportörer.

”Om de realiseras så kommer marginalkonsekvensen för våra exportörer att bli kännbar,” varnar han.

På frågan om hur vanliga konsumenter kommer att märka effekterna svarar Karlsson att de direkta konsekvenserna inte blir så stora på kort sikt. Den stora osäkerheten ligger i hur EU kommer att svara på tullhotet.

”Om det blir mottullar så kommer det att påverka priserna på produkterna som kommer hit,” förklarar han.

Effekterna av tullarna är både direkta och indirekta. Förutom de uppenbara tullarna på svenska varor till USA, finns det också indirekta effekter genom andra länder. Ett exempel är Tyskland, vars bilindustri har många svenska underleverantörer.

”Vi exporterar jättemycket till Tyskland, som i sin tur exporterar till USA och det kan påverkas. Det blir kedjereaktioner. Vi är liksom inte isolerade,” påpekar Karlsson.

En möjlig vändning i frågan är att den amerikanska högsta domstolen just nu prövar om Trumps befintliga tullar har införts på laglig grund. Flera företag har fått rätt i lägre instanser, men högsta domstolen har ännu inte kommit med sitt avgörande.

”Det kan komma vilken vecka som helst nu. Skulle det bli så blir det ett avbräck för Trump. Då får han försöka hitta en annan lagstiftning att hänga upp de här generella tullarna på. Om även de här tioprocentiga ’Grönlandstullarna’ hänger på samma lagstiftning så kan det bromsa upp det här,” säger Karlsson.

Jan-Olof Jacke, vd på Svenskt Näringsliv, beskriver situationen som allvarlig och bekymmersam.

”Det sista vi behöver är en ökad osäkerhet i världen. Det är väldigt dåligt för säkerheten men också för den ekonomiska utvecklingen och handelsflöden. Det presidenten skapar genom detta är sämre global tillväxt och det är väldigt bekymmersamt,” säger han.

Exporten är en viktig del av svensk ekonomi och utgör omkring 50 procent av BNP. Efter Tyskland och Norge är USA Sveriges viktigaste exportland som tar emot strax under tio procent av den svenska exporten. Varuexporten till USA utgjorde nästan 3 procent av Sveriges BNP 2024.

På frågan om han är orolig för svensk ekonomi svarar Jacke både ja och nej.

”Det här är naturligtvis en risk att konjunkturåterhämtningen försenas ytterligare. Men på det stora hela står sig svenska företag och Sverige som land starkare än de allra, allra flesta. Man ska nog vara minst lika orolig för vad det kan göra med amerikansk ekonomi. Om hoten blir verklighet kommer det att fortsätta driva upp inflationen i USA.”

EU har ännu inte presenterat något konkret svar på tullhotet från USA. Det har rapporterats om möjliga mottullar värda 1 000 miljarder kronor och den så kallade handelsbazookan som potentiella verktyg för att bemöta USA:s agerande.

Jan-Olof Jacke understryker att det viktigaste är att EU, Norge och Storbritannien agerar med enad röst.

”Det är viktigt att agera med lugn men också med kraft. Vi ska inte vara med och höja tonläget nu. Det finns ingen nytta i det. Däremot ska vi svara med tydlighet.”

I det initiala skedet har olika europeiska länder haft varierande åsikter om hur tullhoten ska bemötas. Detta behöver dock upphöra när en gemensam motåtgärd presenteras, menar Jacke.

”Det är kanske naturligt att det är så nu till en början, men när EU fattar ett beslut så gäller det att alla står bakom det. Då kan man inte visa några sprickor i fasaden. Är vi inte eniga så är vi svaga,” avslutar han.