Så slår Irankriget mot plånboken: Dyrare att tanka bilen

Konflikten i Mellanöstern skakar världsekonomin – energipriser och börser påverkas

För andra dagen i rad faller världens aktiemarknader som en direkt följd av den eskalerande konflikten i Mellanöstern. Oljepriset har stigit markant med över 15 procent under den senaste veckan, vilket har lett till de högsta nivåerna sedan 2024. Särskilt anmärkningsvärd är utvecklingen för naturgas, där priserna skjutit i höjden med hela 40 procent efter att exporten från Qatar stoppats.

De ekonomiska effekterna för svenska hushåll är hittills begränsade, men börsnedgången har redan påverkat värdet på svenskarnas sparkapital. Américo Fernández, privatekonom på SEB, framhåller att den psykologiska effekten av detta inte bör underskattas.

”Vi har lärt oss att börsen har en större påverkan än många tror på hushållens beteende. Sverige sticker ut internationellt med en väldigt hög börsexponering bland hushållen jämfört med andra länder”, förklarar Fernández.

En fortsatt negativ börsutveckling kan komma att påverka konsumtionsmönster och investeringsvilja hos svenskarna, inte minst när det gäller bostadsköp. Liknande tendenser kunde observeras förra våren efter de politiska spänningar som följde Trumps ”liberation day”, vilket i sin tur bromsade den ekonomiska återhämtningen i Sverige.

”Vi har precis fått igång konsumtionen igen, trots att vi haft 1,5 år av räntehöjningar. Jag tror att tröskeln för att vi ska bli väldigt defensiva är mycket lägre nu än vad den var för 3-4 år sedan”, tillägger Fernández.

En annan tydlig konsekvens av konflikten är uppgången i drivmedelspriser, även om de fortfarande ligger på relativt låga nivåer jämfört med toppnoteringarna från 2022. Den framtida prisutvecklingen kommer i hög grad att styras av konfliktens varaktighet – längre konflikt innebär generellt högre priser.

Maria Landeborn, sparekonom på Danske Bank, pekar på att den nuvarande prisökningen främst beror på transportstörningar genom Hormuzsundet, snarare än påverkan på själva oljeproduktionen.

”Det som fått oljepriserna att stiga nu är att transporterna inte kommer igenom Hormuzsundet. Men än så länge har inte oljeproduktionen påverkats särskilt mycket. Kan sundet öppnas upp igen finns det olja att släppa på”, säger Landeborn och tillägger att marknadens huvudscenario fortfarande är en kortvarig konflikt.

De kraftigt höjda naturgaspriserna kan även indirekt påverka svenska hushåll genom högre elpriser, eftersom flera europeiska länder är beroende av naturgas för uppvärmning. Detta trots att den kommande mildare väderprognosen kan verka i motsatt riktning.

”När energin blir dyrare i Europa spiller det över på Sverige, trots att vi inte använder så mycket naturgas”, förklarar Landeborn.

Om energipriserna förblir höga under en längre period, och om den globala fraktmarknaden drabbas av ytterligare störningar, kan detta så småningom leda till bredare prisökningar på konsumentvaror som livsmedel och elektronik. Detta sker i ett läge där inflationen nyligen kommit under kontroll efter de kraftiga uppgångarna som följde pandemin och Rysslands invasion av Ukraina.

”Den stora riskbilden för hushållen är att vi står här om en månad med samma upptrappade konflikt som i dag, och att det då börjar sippra över till stigande slutpriser för hushållen”, varnar Fernández och påpekar att detta kan sätta stopp för diskussionen om ytterligare räntesänkningar från Riksbanken.

Trots det oroande läget uppmanar Maria Landeborn till besinning och ett långsiktigt perspektiv.

”Det blir lätt att man pratar om det värsta scenariot, men det är sällan det mest troliga. Väpnade konflikter och krig väcker starka känslor men de ekonomiska effekterna blir oftast små. Förhoppningsvis även den här gången”, avslutar hon.