Sameby bryter samarbete med LKAB – säger nej till jordartsmetaller

Efter att LKAB meddelat sina planer att bryta vad som beskrivs som en av Europas största fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller, har Gabna sameby beslutat att avbryta allt samarbete med det statliga gruvbolaget. Konflikten har sin grund i att den planerade brytningen skulle skära av den enda återstående flyttleden för renar i området.

Lars-Marcus Kuhmunen, ordförande för Gabna sameby, är tydlig med sitt ställningstagande: ”Vi säger blankt nej till brytning.” Detta markerar en skärpning i den redan ansträngda relationen mellan samebyn och gruvbolaget.

Sällsynta jordartsmetaller, som är avgörande komponenter i modern teknologi som elbilar, vindkraftverk och elektronik, har blivit alltmer strategiskt viktiga för Europa. EU har klassificerat dessa metaller som kritiska råmaterial på grund av deras betydelse för den gröna omställningen och den digitala ekonomin.

LKAB:s prospektering har identifierat betydande förekomster av dessa värdefulla metaller i området. Fyndigheten anses vara en av de största i Europa, vilket gör den särskilt värdefull ur ett europeiskt perspektiv då kontinenten för närvarande är starkt beroende av import från främst Kina.

För det statliga gruvbolaget representerar fyndigheten en möjlighet att stärka Sveriges position som råvaruleverantör i den gröna omställningen. LKAB har under de senaste åren aktivt arbetat för att bredda sin verksamhet bortom järnmalm, som traditionellt varit företagets huvudprodukt.

Gabna samebys beslut att avbryta samarbetet med LKAB grundar sig i att den planerade gruvverksamheten skulle skära av den enda kvarvarande flyttleden för renarna. Flyttleder är avgörande för rennäringen eftersom de möjliggör renarnas säsongsmässiga förflyttning mellan olika betesmarker.

”När man skär av en flyttled omöjliggör man i praktiken renskötseln i det området,” förklarar en expert på rennäring som Dagens Industri talat med. ”Det är inte bara en fråga om att renarna behöver kunna röra sig, det handlar om hela den samiska kulturens överlevnad.”

Konflikten illustrerar den ständigt närvarande spänningen mellan industriell utveckling och urfolks rättigheter i norra Sverige. Medan gruvnäringen skapar arbetstillfällen och genererar exportintäkter, sker detta ofta på bekostnad av traditionella näringar som renskötsel.

LKAB har efter samebins beslut meddelat att man vill inleda en ny dialog. Enligt en talesperson för bolaget ser man allvarligt på situationen och hoppas kunna hitta lösningar som kan tillgodose både gruvdriftens och rennäringens behov.

”Vi respekterar samernas rättigheter och förstår deras oro,” säger kommunikationschefen på LKAB. ”Samtidigt anser vi att det borde finnas tekniska lösningar som kan göra det möjligt för båda verksamheterna att samexistera.”

Denna typ av konflikter har blivit allt vanligare i takt med att jakten på mineraler för den gröna omställningen intensifieras. Paradoxalt nog leder klimatomställningen till ökad efterfrågan på mineraler, vilket i sin tur kan hota miljön och ursprungsbefolkningars levnadssätt.

Enligt flera experter inom samisk rätt har samerna ett starkt rättsligt skydd genom såväl nationell lagstiftning som internationella konventioner. Sveriges grundlag erkänner samernas särställning som urfolk, och FN:s deklaration om urfolks rättigheter ger dem rätt till samråd och inflytande över mark som traditionellt tillhört dem.

Beslutet från Gabna sameby kommer sannolikt att leda till en utdragen juridisk process där frågor om markrättigheter, miljöpåverkan och nationella intressen kommer att vägas mot varandra.

Under tiden fortsätter LKAB sina undersökningar av fyndigheten, medan samebyn mobiliserar stöd från andra samebyar och miljöorganisationer. Konflikten har också väckt intresse från internationella människorättsorganisationer som följer utvecklingen noga.

För Sveriges del representerar konflikten ett dilemma: å ena sidan viljan att vara en ledande nation i den gröna omställningen, å andra sidan åtagandet att respektera urfolks rättigheter och skydda kulturarv.