Torskbeståndet i Kattegatt under fortsatt press – nya fångstbegränsningar för 2025 och 2026
Torsken i Kattegatt befinner sig i en fortsatt prekär situation, och Internationella havsforskningsrådet (ICES) har återigen rekommenderat kraftiga begränsningar av fisket. EU:s fiskeministrar har nu beslutat att följa dessa rekommendationer och satt en maximal bifångstkvot på 72 ton torsk för både 2025 och 2026. Detta innebär en minskning med 17 procent jämfört med årets kvot, vilket understryker allvaret i situationen. Åtgärden syftar till att ge det hårt ansträngda torskbeståndet en chans att återhämta sig. Beslutet är ett resultat av långdragna och intensiva förhandlingar som pågick ända fram till natten mot onsdagen.
Bifångstkvot – ett nödvändigt ont?
Att torsken endast får fiskas som bifångst innebär att den inte får vara det primära målet för fisket. Fiskare som av misstag fångar torsk inom ramen för annat fiske får behålla den, men endast upp till den fastställda kvoten. Denna begränsning syftar till att minimera det riktade fisket efter torsk och därmed minska trycket på beståndet. Det är dock en komplex fråga, då det kan vara svårt att helt undvika att fånga torsk som bifångst, särskilt i områden där den samexisterar med andra arter. Kontroll och övervakning av fisket är därför avgörande för att säkerställa att kvoterna respekteras och att bifångsterna inte överstiger de tillåtna gränserna.
Medelhavet och taggmakrill – ytterligare åtgärder för hållbart fiske
Utöver beslutet om torskfisket i Kattegatt, resulterade förhandlingarna även i en rad andra åtgärder för att främja hållbart fiske. Bland annat beslutades om minskat trålfiske i delar av Medelhavet, närmare bestämt i spanska, franska och italienska vatten. Trålfiske kan ha negativa effekter på bottenmiljön och andra marina ekosystem, och minskningen syftar till att skydda dessa känsliga områden. Dessutom beslutades om en betydande minskning av fisket efter taggmakrill utanför Portugals kust. Taggmakrill är en viktig födokälla för många andra arter, inklusive torsk, och en minskning av fisket kan bidra till att stärka hela ekosystemet.
Långdragna förhandlingar – en balansgång mellan olika intressen
Förhandlingarna om fiskekvoterna var, som vanligt, långdragna och intensiva. De involverar en mängd olika aktörer, inklusive representanter från EU:s medlemsländer, fiskeindustrin, miljöorganisationer och forskare. Att nå en överenskommelse som tillgodoser alla dessa intressen är en komplex balansgång. Fiskeministrarnas beslut om att följa ICES rekommendationer visar på en vilja att prioritera långsiktig hållbarhet framför kortsiktiga ekonomiska vinster. Det är dock viktigt att komma ihåg att fiskebeståndens återhämtning är en lång process som kräver kontinuerlig övervakning och anpassning av förvaltningen.
Utmaningar och framtidsutsikter för torsken i Kattegatt
Trots de nya fångstbegränsningarna står torsken i Kattegatt inför fortsatt stora utmaningar. Förutom överfiske påverkas beståndet av en rad andra faktorer, såsom klimatförändringar, födobrist och försämrad livsmiljö. För att säkerställa torskens långsiktiga överlevnad krävs det ett helhetsgrepp som adresserar alla dessa utmaningar. Detta inkluderar bland annat åtgärder för att minska föroreningar, skydda viktiga lekområden och återställa förstörda livsmiljöer. Det är också viktigt att fortsätta investera i forskning och övervakning för att få en bättre förståelse av torskens biologi och hur den påverkas av olika miljöfaktorer.
Samarbete – nyckeln till hållbart fiske
Hållbart fiske kräver samarbete på alla nivåer – lokalt, nationellt och internationellt. EU:s fiskepolitik spelar en viktig roll i att sätta ramarna för ett hållbart fiske, men det är lika viktigt att medlemsländerna aktivt arbetar för att genomföra och följa upp dessa regler. Samarbete mellan forskare, förvaltare och fiskeindustrin är också avgörande för att utveckla och implementera effektiva förvaltningsstrategier. Genom att arbeta tillsammans kan vi säkerställa att framtida generationer också kan njuta av de värdefulla resurser som haven erbjuder.
