Svensk energipolitik: Från regeringskifte till fortsatt osäkerhet
Regeringskiftet 2022 utlovade en ny era för svensk energipolitik med storskalig satsning på kärnkraft och en teknikneutral approach. Förhoppningarna om ett slut på den långvariga osäkerheten och de politiska låsningarna inom energiområdet har dock inte infullts. Debatten om kärnkraft kontra vindkraft fortgår, trots att behovet är att integrera båda energikällorna, inte att välja mellan dem. Denna oförmåga att se helheten, tillsammans med andra faktorer, har lett till en stagnation på den svenska elmarknaden. Prisutvecklingen, politisk osäkerhet, tillgång till el och nätanslutningar, samt svårigheten att balansera kortsiktiga och långsiktiga elbehov, utgör de huvudsakliga hindren.
Prisutvecklingen är central i debatten, vilken till stor del fokuserar på kapacitet. Målet om 300 terawattimmar år 2045 kräver omfattande investeringar, men tillgänglig el och effekt räcker inte – de måste också vara konkurrenskraftiga. Mycket av diskussionen kretsar kring teknisk genomförbarhet utan att beakta Sveriges historiska konkurrensfördel: ett stabilt och kostnadseffektivt system. Debatten om havsbaserad vindkraft illustrerar detta. Potentialen är stor, men de senaste europeiska projekten har varit kostsamma. Investeringar i fossilfri produktion är nödvändiga, men kalkylerna måste gå ihop och bidra till konkurrenskraftiga elpriser.
Politisk osäkerhet kring de långsiktiga villkoren för elproduktion avskräcker investeringar. Energisektorn efterlyser förutsägbarhet: tydliga och tidiga besked om vad som får byggas och var. Nuvarande system, där omfattande resurser läggs på detaljerade ansökningar som sedan avslås, exempelvis på grund av platsval, är ineffektivt. Inom näringslivet, särskilt den elintensiva industrin, råder osäkerhet kring både regeringens och oppositionens syn på vind- respektive kärnkraftens framtid. Den breda politiska enigheten om utbyggnad av all fossilfri elproduktion är positiv, men större tydlighet krävs för att stimulera investeringar. Politiken måste enas om långsiktiga villkor för att undanröja näringslivets osäkerhet. Partierna är relativt överens, så inga långdragna förhandlingar behövs, utan snarare ett tydligt gemensamt ställningstagande om kärn- och vindkraftens framtid.
Tillgången till el och nätanslutningar utgör ytterligare ett hinder. Svensk elproduktion har ökat markant, men konsumtionen har inte följt med. Problem med anslutningar är en bidragande orsak. Många företag, särskilt små och medelstora, har svårt att säkra tillräcklig lokal nätkapacitet. Oron är att endast de största företagens behov prioriteras, vilket skulle hämma omställningsarbetet i hela landet. Förmågan att balansera långsiktiga och kortsiktiga elbehov saknas också. Sverige behöver både mer fossilfri elproduktion på lång sikt och tillgodose akuta behov av el och effekt, särskilt i södra Sverige. Politiken får inte låta det bästa bli det godas fiende; elsystemet måste möta båda behoven. Effektbristen i södra Sverige har delvis mildrats, men stora problem kvarstår. Reglerbar kraft behövs för att balansera den väderberoende elproduktionen. Gasturbiner kan vara en tillfällig lösning, parallellt med att befintlig kärn- och vattenkraft värnas och utvecklas genom effekthöjningar och driftstidsförlängningar.
För att framtidssäkra det svenska energisystemet krävs konkreta beslut. För det första måste osäkerheten kring kärnkraftens framtid skingras. Regering och opposition behöver enas om en långsiktig utbyggnad. För det andra måste utbyggnaden av vindkraft accelereras. Ersättningar till vindkraftskommuner har undanröjt ett hinder, men regeringen måste nu adressera nästa: etablera spelregler som möjliggör utbyggd elförsörjning och hanterar Försvarsmaktens synpunkter på kraftverkens placering och höjd. För det tredje krävs en realistisk plan för utbyggnaden av elnätet och de lokala anslutningarna för att undvika att industrins omställningsplaner hindras av kapacitetsbrist. Slutligen behöver den långsiktiga satsningen på utbyggd elproduktion kompletteras med en kortsiktig plan för akuta el- och effektbehov, särskilt i södra Sverige, där ökad användning av gasturbiner sannolikt blir en komponent.
Sverige ligger i framkant vad gäller omställning, och en välfungerande elmarknad är avgörande för svenska företag och ekonomin. Näringslivet driver förändringen, men politiken måste undanröja återstående hinder. Många viktiga energipolitiska förändringar har genomförts sedan valet, men nu måste fokus ligga på att lösa de kvarvarande problemen. Elmarknadens låsningar måste brytas. Det är viktigt att komma ihåg att debatten ofta fokuserar på tekniska möjligheter utan att ta hänsyn till Sveriges historiska styrka: ett stabilt och kostnadseffektivt energisystem.
Den svenska energipolitikens framtid hänger på en balanserad approach som integrerar både kärnkraft och vindkraft, samtidigt som den adresserar de praktiska utmaningarna kring pris, nätutbyggnad och tillståndsprocesser. En tydlig och långsiktig vision, kombinerad med konkreta åtgärder, är avgörande för att säkra en hållbar och konkurrenskraftig energiförsörjning som stödjer Sveriges omställning och ekonomiska utveckling. Politisk enighet och samarbete mellan näringsliv, myndigheter och övriga aktörer är nyckeln till framgång.