Trädens lim blir ny grön guldgruva för svenska företag

Trädens eget lim har på kort tid förvandlats från en förbisedd restprodukt till en av skogsindustrins mest lovande råvaror i den gröna omställningen. Lignin, som utgör cirka 30 procent av våra barrträd, har tidigare främst eldats upp i massaindustrin. Men nu upptäcker forskare och företag allt fler möjligheter där ämnet kan ersätta fossilbaserade material i produkter från batterier och kosmetika till asfalt och plast.

Intresset för lignin växer explosionsartat, enligt Fredrik Malmfors, vd på svenska materialinnovationsföretaget Lignin Industries.

”Vi ser ett väldigt stort ökat intresse för lignin och har dialoger med flera aktörer som antingen redan har investerat i ligninproduktion eller planerar att göra det”, säger Malmfors. ”Bioraffinaderier som producerar biobaserade flygbränslen vill nu även skapa värde i sina ligninströmmar. Det är en tydlig trend – bioraffinaderier och massaindustrin börjar bete sig mer som oljeindustrin har gjort i många år, där man vill skapa värde av varenda kolatom.”

Ett av de mest ambitiösa projekten inom området är skogskoncernen Södras pågående bygge av världens största sulfatligninfabrik i Mönsterås. Investeringen på två miljarder kronor ska stå klar 2027 och representerar ett betydande steg mot att etablera Sverige som en ledande aktör inom ligninbaserade material.

Lignin Industries är ett av de svenska företag som redan har utvecklat kommersiella produkter från denna växande råvarubas. Genom att kombinera lignin med bioolja har företaget skapat en termoplast som kan användas i befintlig plastindustri, under produktnamnet Renol.

”Inom ramen för de polymerer vi jobbar med kan man i standardapplikationer byta ut 20–40 procent av den traditionella fossilbaserade plasten och ersätta med vårt biomaterial”, förklarar Malmfors.

Efter sju års forskning och utveckling har Lignin Industries nu tagit klivet till kommersiell produktion. Kundlistan växer och inkluderar både konsumentvarumärken som Craft och Blåkläder samt industrijättar som Scania och dess ägare tyska Traton. Företagens e-handelspåsar innehåller numera en blandning av Lignin Industries produkt och återvunnen plast.

”Vi har också mängder med dialoger och produkttester igång inom breda segment. Alltifrån olika typer av sportartiklar och hushållselektronik till industriella tillämpningar som fläktar och ventilation”, berättar Malmfors.

Tester visar att andelen lignin potentiellt kan bli högre än dagens 20–40 procent i vissa nya polymertyper. Men företaget betonar vikten av att deras innovationer passar in i den befintliga plastindustrins infrastruktur.

”Vi har en väldigt tydlig ambition med det vi gör, att spela med plastindustrin, inte mot plastindustrin. Det är väldigt viktigt för oss att allt vi gör passar in i plastindustrins utveckling. Man ska inte behöva köpa nya verktyg eller göra stora förändringar. Det är också viktigt att vårt material är återvinningsbart i befintliga återvinningsströmmar”, förklarar Malmfors.

Sverige har positionerat sig starkt inom ligninområdet med flera innovativa företag som arbetar med denna råvara. Förutom Södra Cell och Lignin Industries finns aktörer som Ligneasy, Ecohelix, Stora Enso, Lixea, Bright Day Graphene, Bright Materia, Renfuel, Ligna Energy och Lignoflow – alla med olika applikationsområden från batterier och kosmetika till byggmaterial.

Det ökade intresset för lignin drivs också av EU:s bioekonomistrategi, där ligninbaserade material identifieras som ett av de få områden som kan bidra till att täcka biomassabehovet när samhället ställer om från fossila material till biobaserade alternativ. Med sin omfattande skogsindustri och starka forskningsbas har Sverige goda förutsättningar att bli en ledande aktör inom detta växande segment.

Utvecklingen av ligninbaserade material representerar ett viktigt steg mot en mer cirkulär ekonomi, där skogens restprodukter kan bli värdefulla råvaror i framtidens hållbara industri.