I spåren av utbildningen: 200 jobbansökningar utan framgång
Andrée Theander stod vid ett vägskäl efter flera år inom musikbranschen. Han valde att satsa på en yrkeshögskoleutbildning till affärsinriktad redovisningsekonom, lockad av arrangörens löften om stor efterfrågan och goda arbetsutsikter på arbetsmarknaden.
Men verkligheten visade sig vara helt annorlunda.
”Det känns konstigt för jag vet att jag hade gjort det jobbet bra om jag hade fått chansen, men det fick jag aldrig”, berättar Andrée.
Efter sin examen 2024 har han sökt omkring 200 jobb inom branschen utan att lyckas få en anställning. Arbetsgivare efterfrågar oftast flera års erfarenhet, ett klassiskt moment 22 för nyutexaminerade.
”Jag har givetvis sökt jobben ändå, men det funkar inte”, säger han med tydlig frustration i rösten.
Andrée känner sig fullt utbildad och förberedd för yrket, men han ifrågasätter den bild som målades upp under rekryteringen. ”Det är ju liksom en statlig myndighet som ska godkänna de här utbildningarna utifrån ett behov på arbetsmarknaden. Och då tycker jag inte att man ska få snacka hur mycket skit som helst.”
Praktikperioden, som skulle vara en viktig inkörsport till arbetslivet, blev också problematisk. Andrée berättar att flera studenter, inklusive han själv, saknade praktikplats under första delen av praktikperioden. I stället för värdefull arbetslivserfarenhet fick han genomföra en skoluppgift.
Detta är inte ett isolerat problem. En granskning från Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) som inleddes 2024 avslöjade att hela 45 procent av utbildningarna hade brister i praktikdelen, främst när det gäller att placera alla studenter eller att praktiken inte uppfyllde de fastställda kraven.
”De lägger hela ansvaret på studenterna och motiverar det med att det är för att vi ska få träning i att söka jobb och ta kontakt med företag”, förklarar Andrée. ”Jag fattar att det kan finnas en sådan aspekt, men det är också ett väldigt bekvämt sätt för dem att slippa ansvar.”
Plushögskolan, som driver Affärshögskolan där Andrée studerade, erhöll förra året 255 miljoner kronor i statliga medel – mest av alla utbildningsanordnare inom yrkeshögskolesektorn. Trots detta anser Andrée att skolan inte har levererat enligt löfte.
”Det handlar inte om att det är synd om mig, utan om att jag ser ett systemfel där staten dräneras på offentliga medel som borde gå till viktigare saker”, understryker han.
Maria Sandin, verksamhetschef på Plushögskolan, beklagar Andrées situation men avvisar kritiken om överdriven marknadsföring.
”Det är jättetråkigt att höra, men vi försöker verkligen vara nyanserade. Utbildningen ger möjlighet till jobb utifrån att man läser till ett bristyrke, men vi har aldrig någon jobbgaranti som vi kommunicerar på det sättet. Det skulle vi aldrig kunna ha”, säger hon.
Sandin förklarar att skolan har en grundlig process för att bedöma arbetsmarknadens behov när en utbildning planeras. Samtidigt erkänner hon svårigheten i uppgiften. Från ansökan om att få anordna en utbildning till studenternas examen och jobbsökande passerar fyra år – en tidsperiod där arbetsmarknaden kan förändras avsevärt.
”Vi behöver titta och försöka sia om hur det ser ut tre till fem år framåt i tiden när vi gör bedömningen, och det har varit konjunktursvängningar och olika utmaningar på arbetsmarknaden. Men statistiken visar ändå att vi inom yrkeshögskolan är väldigt duktiga på att möta behoven”, hävdar Sandin.
Andrée har nu återvänt till musikbranschen och utvecklar sin verksamhet som gitarrlärare. Han tar med sig lärdomarna från utbildningen men har övergett planerna på att arbeta som redovisningsekonom.
Dagens Nyheter har kontaktat flera andra studenter som riktar liknande kritik mot andra YH-utbildningar. De väljer dock att förbli anonyma av rädsla för att öppen kritik skulle kunna skada deras redan utmanande jobbsökande.
Situationen belyser en växande problematik inom yrkeshögskolesystemet där glappet mellan utbildningslöften och arbetsmarknadens verklighet sätter många nyutexaminerade i en svår position.














9 kommentarer
The cost guidance is better than expected. If they deliver, the stock could rerate.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
Uranium names keep pushing higher—supply still tight into 2026.
Interesting update on Sökte 200 jobb efter revisorsutbildningen – jobbar fortfarande som gitarrlärare. Curious how the grades will trend next quarter.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
Nice to see insider buying—usually a good signal in this space.
Production mix shifting toward Ekonomi might help margins if metals stay firm.