Sparpsykologen om ”Die with zero”: Känsligt – folk hatar att tänka på döden

I den moderna jakten på livskvalitet utmanar en bok traditionella föreställningar om sparande och livstillfredsställelse. ”Die with zero” har väckt en livlig debatt i finanskretsar och bland vanliga människor som funderar över balansen mellan att spara för framtiden och att leva i nuet.

Boken, som förespråkar att maximera upplevelser och konsumera sitt kapital innan livets slut, har träffat en känslig nerv i ett samhälle där pensionssparande och ekonomisk trygghet länge varit centrala värden.

– Många riskerar att bli rikast på kyrkogården, säger sparpsykologen Niklas Laninge när han kommenterar bokens budskap. Han menar att svenskar generellt är duktiga på att spara, men ibland på bekostnad av att faktiskt använda pengarna till meningsfulla upplevelser.

Bokens grundläggande filosofi handlar om att optimera livets ”avkastning” genom att spendera pengar när de gör mest nytta. Detta innebär ofta att investera i upplevelser tidigare i livet, när hälsan och energin finns för att verkligen njuta av dem.

Ekonomer pekar på att det finns en påtaglig risk att många svenskar översparar. Statistik från Finansinspektionen visar att många pensionärer fortsätter att spara även efter pensionen, och lämnar betydande summor i arv – pengar som de själva aldrig fick glädje av.

– Det handlar inte om att slösa bort allt man äger, utan om att vara strategisk med när man använder sina resurser, förklarar Charlotte Ekberg, privatekonom på en av Sveriges storbanker. Hon understryker att olika livsfaser kräver olika ekonomiska prioriteringar.

Debatten berör även djupare frågor om vad ett gott liv egentligen innebär. Är ekonomisk säkerhet viktigare än upplevelser? Hur balanserar man ansvaret för sin framtida ekonomi mot glädjen i nuet?

Forskare inom lyckoforskning, som professor Filip Fors Connolly vid Umeå universitet, påpekar att studier visar att upplevelser ofta ger mer långvarig tillfredsställelse än materiella tillgångar.

– Minnen från resor, kulturupplevelser och tid med nära och kära tenderar att ge bestående lycka, medan den glädje vi känner från materiella ägodelar ofta är kortvarig, säger han.

Bokens budskap har särskild relevans i en tid när många svenskar lever allt längre och friskare liv. Medellivslängden i Sverige har ökat stadigt och prognoser tyder på att många kan förvänta sig 20-30 år som pensionärer.

– Det finns en risk att man sparar för ett liv som aldrig blir av, eller för en ålderdom som ser annorlunda ut än man föreställt sig, menar Laninge. Han tillägger att hälsa och rörlighet ofta är faktorer som begränsar vad man kan göra på äldre dagar, oavsett ekonomiska tillgångar.

Samtidigt varnar ekonomiska rådgivare för att bokens budskap kan tolkas alltför bokstavligt. Att ”dö med noll” kan vara riskabelt i ett land som Sverige, där sjukvårdskostnader visserligen är subventionerade men där andra kostnader i livets slutskede kan vara betydande.

– Det handlar om att hitta en personlig balans, inte om att följa en formel, säger Ekberg. Hon rekommenderar att man regelbundet utvärderar sina ekonomiska mål och prioriteringar i relation till sina livsmål.

Flera svenska pensionsbolag har noterat ett ökat intresse för frågor om hur man kan planera för att använda sitt pensionskapital på ett optimalt sätt under pensionstiden, snarare än att bara fokusera på hur mycket man behöver spara.

– Vi ser ett paradigmskifte där fler vill ha hjälp med uttag snarare än insättning, berättar Johan Bergström, pensionsrådgivare på ett av Sveriges största försäkringsbolag.

Oavsett hur man ställer sig till bokens budskap har den startat en viktig diskussion om hur vi värderar tid, pengar och livskvalitet. För många blir det en påminnelse om att ekonomi i slutändan handlar om att möjliggöra ett gott liv – inte bara om siffror på ett konto.