SSAB, ett globalt stålföretag, har uppmanat sina anställda att överväga att använda hälsningsfrasen ”God helg” istället för, eller i kombination med, ”God jul”. Detta initiativ, kommunicerat via företagets intranät, syftar till att skapa en mer inkluderande miljö för alla anställda, oavsett deras religiösa eller kulturella bakgrund. December månad rymmer en mångfald av högtider och traditioner, och genom att använda en mer generell hälsningsfras vill SSAB säkerställa att ingen känner sig exkluderad. Förslaget har dock mötts av blandade reaktioner, främst positiva internationellt men med en del negativ kritik i Sverige.
SSAB:s resonemang bygger på insikten om den ökande mångfalden i dagens samhälle och arbetsliv. Med anställda från olika delar av världen och med varierande kulturella och religiösa övertygelser, blir det allt viktigare att vara medveten om hur traditioner och högtider firas. ”God jul”, en fras starkt förknippad med den kristna julhögtiden, kan uppfattas som exkluderande för individer som inte firar jul. Genom att använda ”God helg” erbjuds en mer neutral och inkluderande hälsning som omfattar alla, oavsett deras personliga trosuppfattning. Detta initiativ speglar en bredare trend inom många företag och organisationer att anamma en mer inkluderande och mångfaldsorienterad kultur.
Reaktionerna på SSAB:s uppmaning har varit delade. Internationellt har förslaget till största del mottagits positivt, vilket kan tolkas som ett tecken på en större förståelse för behovet av inkludering i en globaliserad värld. I Sverige däremot, har en del uttryckt kritik mot initiativet. En del menar att det är ett onödigt ingrepp i svenska traditioner och att ”God jul” är en etablerad och självklar hälsningsfras under juletid. Kritikerna ser förslaget som ett uttryck för en överdriven politisk korrekthet och en onödig anpassning till minoriteter.
Den tidigare arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorin har varit en av de mest högljudda kritikerna. Han ifrågasätter behovet av att ändra på etablerade traditioner och menar att ”God jul” är en allmänt accepterad hälsningsfras, även i länder med muslimsk majoritet. Han hänvisar till sina egna erfarenheter från resor i Mellanöstern där han hört julsånger spelas och fått julhälsningar, vilket han tolkar som ett bevis på att ”God jul” inte uppfattas som stötande i andra kulturer. Littorins kritik speglar en uppfattning att initiativ som SSAB:s är onödiga och snarare skapar splittring än inkludering.
Det är viktigt att poängtera att SSAB inte har infört något förbud mot att säga ”God jul”. Företaget har enbart uppmanat sina anställda att överväga att använda ”God helg” som ett alternativ, eller i kombination med ”God jul”, för att säkerställa att alla känner sig inkluderade. Det handlar alltså inte om att förbjuda eller ersätta en tradition, utan snarare om att komplettera med ett mer inkluderande alternativ. SSAB betonar att de vill skapa en arbetsmiljö där alla känner sig respekterade och välkomna, oavsett bakgrund.
Debatten kring SSAB:s initiativ belyser en större samhällsdiskussion om inkludering, mångfald och traditioner. I ett alltmer globaliserat samhälle blir det allt viktigare att navigera mellan olika kulturer och traditioner på ett respektfullt sätt. Frågan om hur vi hälsar varandra under högtider är bara en liten del av denna större diskussion, men den illustrerar tydligt de utmaningar och spänningar som kan uppstå när olika kulturella normer och värderingar möts. Det finns ingen enkel lösning på dessa frågor, och det är viktigt att fortsätta dialogen och söka efter lösningar som respekterar både individers behov och samhällets gemensamma värderingar.
