Supercykelvägar i Sverige: En lovande idé med bristande finansiering
Sveriges satsning på supercykelvägar har ännu inte nått den förväntade effekten. Trots invigningen av den första supercykelvägen, C32 mellan Landskrona och Häljarp, i september 2023, har ökningen av cyklister varit minimal. Under de första åtta månaderna av 2024 ökade antalet cyklister med mindre än en procent jämfört med samma period föregående år. Visst, under sommarmånaderna noterades en ökning på fyra procent, men det är fortfarande en blygsam siffra med tanke på de naturliga variationerna i cykeltrafik från år till år. Detta väcker frågan om vad som egentligen menas med en "supercykelväg" och varför satsningen inte lever upp till förväntningarna.
Begreppet "supercykelväg" frammanar kanske bilden av en bred, väl underhållen cykelautostrada, fri från hinder och stopp. Verkligheten ser dock annorlunda ut. I praktiken innebär beteckningen "supercykelväg" främst en konsekvent gul skyltning och numrering. Cyklister tvingas fortfarande dela utrymme med både fotgängare och bilister på vissa sträckor, och asfaltens skick är bitvis undermåligt med uppstickande rötter. Detta står i skarp kontrast till den ursprungliga visionen om en smidig och säker cykelinfrastruktur. Att en sträcka utnämns till supercykelväg innebär alltså inte automatiskt en hög standard, utan snarare en identifiering av stråk med potential för ökad cykeltrafik i framtiden. Målet är att på sikt höja standarden, men detta kräver betydligt större ekonomiska resurser.
Linneá Lañas Roddar, infrastrukturstrateg på Region Skåne, pekar på länder som Belgien och Nederländerna som goda exempel på välutvecklad cykelinfrastruktur. Där satsar staten betydligt mer pengar på cykelvägar än i Sverige. Hon menar att Sverige saknar de ekonomiska musklerna för att genomföra en verklig supersatsning på supercykelvägar. För att nå samma höga standard som i våra grannländer krävs det en betydande ökning av de regionala anslagen. Utan en sådan satsning riskerar supercykelvägarna att bli ett misslyckat projekt.
Region Skåne har definierat fyra huvudaspekter för supercykelvägar: tillgänglighet, framkomlighet, komfort, trygghet och trafiksäkerhet. Förhoppningen är att dessa vägar ska locka fler att välja cykeln för sina dagliga resor. Fem principer styr utvecklingen av supercykelvägar: de ska inte vara en utmärkelse för befintliga cykelvägar, utan ett koncept för att lyfta viktiga pendlingssträckor; de ska vara mellan 5 och 20 kilometer långa; de ska främst utformas för vardagsresor, inte rekreation; de ska i första hand förbättra befintlig infrastruktur, inte skapa helt nya vägar; och arbetet ska inte stanna av på grund av för högt ställda krav. Dessa principer syftar till att skapa en realistisk och effektiv strategi för att förbättra cykelinfrastrukturen.
Trafikverket arbetar nu med att utveckla ett nationellt koncept för supercykelvägar, baserat på Region Skånes arbete. Målet är att ta fram gemensamma riktlinjer för hela landet, exempelvis för utformningen av skyltar. Det officiella namnet kommer att vara just "supercykelvägar". Detta nationella samarbete är avgörande för att skapa en enhetlig och högkvalitativ cykelinfrastruktur i hela Sverige.
Sammanfattningsvis kan man säga att idén med supercykelvägar är lovande, men att den nuvarande satsningen är otillräcklig. För att verkligen skapa ett nätverk av högkvalitativa cykelvägar som lockar fler att cykla krävs det en betydligt större ekonomisk satsning från statens sida. Inspiration kan hämtas från länder som Belgien och Nederländerna, där cykelinfrastrukturen håller en hög standard tack vare betydande statliga investeringar. Utan en sådan satsning riskerar supercykelvägarna att bli en besvikelse och inte leva upp till sitt namn. Det är dags för Sverige att ta cyklingen på allvar och investera i en hållbar och framtidssäker infrastruktur.
