Svantesson om Trumps tullhot: ”Absurt”

Den amerikanske presidenten Donald Trumps senaste utspel om tullar har väckt starka reaktioner inom det internationella samfundet. Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson (M) är tydlig i sin kritik och beskriver den nya amerikanska handelspolitiken som ”absurd” och menar att Trump sänker nivån i den globala handelsdialogen till en ny bottennivå.

I en kommentar till utvecklingen uttrycker Svantesson stark oro över de föreslagna tullarna, som riskerar att påverka både svenska exportföretag och den globala handeln i stort. Finansministern anser att Trumps agerande representerar ett oroväckande avsteg från de principer om frihandel som länge varit grundläggande i de transatlantiska relationerna.

”Donald Trump tar handelspolitiken till en ny lägstanivå,” säger Svantesson, men manar samtidigt till besinning när det gäller eventuella motåtgärder. Trots den skarpa kritiken förespråkar hon en avvaktande hållning kring huruvida Sverige och EU bör svara med mottullar.

Finansministerns försiktiga inställning till motåtgärder speglar en bredare europeisk oro för att hamna i ett fullskaligt handelskrig med USA, Sveriges och EU:s största handelspartner utanför Europa. Ett sådant scenario skulle kunna få allvarliga konsekvenser för den svenska exportindustrin, som redan står inför utmaningar i form av global ekonomisk osäkerhet och inflation.

För Sverige, där exporten utgör nästan hälften av BNP, är risken betydande. Fordonsindustrin, stålproduktionen och teknologisektorn är särskilt sårbara för amerikanska tullar. Företag som Volvo, SSAB och Ericsson följer utvecklingen noggrant, då USA utgör en central marknad för deras produkter.

Svantessons uttalande kommer i en tid när EU:s ledare diskuterar en gemensam strategi för att hantera Trumpadministrationens handelspolitik. Inom unionen finns delade meningar om huruvida man bör möta amerikanska tullar med direkta motåtgärder eller istället söka diplomatiska lösningar genom Världshandelsorganisationen (WTO).

Ekonomiska experter varnar för att ett eskalerande handelskrig skulle kunna fördjupa den ekonomiska avmattning som redan präglar flera europeiska ekonomier. Enligt beräkningar från Kommerskollegium skulle amerikanska tullar på 10-25 procent på utvalda produkter kunna kosta svensk industri flera miljarder kronor årligen i förlorade exportintäkter.

”Vi står inför en situation där principfasthet måste balanseras mot pragmatism,” kommenterar en handelsanalytiker vid Stockholms universitet. ”Sverige har historiskt varit en stark förespråkare för frihandel, men har samtidigt begränsade möjligheter att agera på egen hand utanför EU:s gemensamma handelspolitik.”

Inom näringslivet uttrycks oro över den ökade osäkerheten. Svenskt Näringsliv uppmanar regeringen att arbeta aktivt inom EU för att förhindra en upptrappning av handelskonflikten samtidigt som man förbereder stödåtgärder för särskilt utsatta branscher.

Samtidigt finns bedömare som ser finansministerns försiktiga hållning som ett tecken på att regeringen vill undvika att bidra till en eskalering innan Trump faktiskt implementerat de aviserade tullarna. Det finns också förhoppningar om att USA:s inhemska näringsliv, som skulle drabbas av högre importkostnader, ska utöva påtryckningar för en mer moderat politik.

Även om Svantesson är tydlig i sin kritik mot Trumps handelspolitik, signalerar hon att Sverige föredrar en koordinerad EU-respons framför ensidiga åtgärder. Detta återspeglar Sveriges traditionella position som förespråkare för multilateralism och regelbaserad handel.

På internationell nivå pågår intensiva diplomatiska ansträngningar för att förhindra att situationen förvärras. G20-länderna planerar extrainsatta möten för att diskutera den spända handelssituationen, och WTO:s generaldirektör har uppmanat medlemsländerna att visa återhållsamhet.

Medan det politiska spelet fortsätter förbereder sig svenska företag på olika scenarier, från tillfälliga störningar till mer långvariga förändringar i den globala handelsordningen. För många innebär detta en översyn av leverantörskedjor och exportmarknader, något som på sikt kan leda till en omstrukturering av det svenska näringslivet.