Sammanfattning av AI-kommissionens rapport "Färdplan för Sverige"
Paragraf 1: Den svenska regeringen tillsatte en AI-kommission under ledning av Carl-Henric Svanberg i december 2023. Kommissionens uppdrag var att utreda hur Sverige kan bibehålla sin konkurrenskraft i den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens (AI). Kommissionen överlämnade sin rapport, "Färdplan för Sverige", till civilminister Erik Slottner mer än sex månader före utsatt tid. Detta på grund av den snabba utvecklingen inom AI, som enligt Svanberg kräver omedelbar handling för att Sverige inte ska hamna på efterkälken. Rapporten betonar att Sverige halkar efter i den globala AI-kapplöpningen och kräver omedelbara åtgärder från regeringen.
Paragraf 2: Rapporten, som presenterades i DN Debatt, lyfter fram bristen på politiskt ledarskap inom AI-området som en central orsak till Sveriges eftersläpning. Sverige rankas för närvarande som nummer 25 globalt i AI-kapacitet, efter både Finland och Danmark. Ännu mer oroande är Sveriges låga placering, nummer 57, när det gäller statlig AI-strategi. Denna kategori bedömer bland annat om ett land har en tidsatt och finansierad AI-strategi utgiven av statsministern, något som Sverige hittills saknat. Kommissionen hoppas att deras rapport ska fungera som en katalysator för att sätta fart på den svenska AI-utvecklingen.
Paragraf 3: För att åtgärda detta föreslår kommissionen inrättandet av en särskild "task force" inom Regeringskansliet. Denna task force ska ha som primärt uppdrag att utforma en nationell AI-strategi. Kommissionen understryker allvaret i situationen genom att förespråka ett "stabsläge", liknande det som infördes under covid-19-pandemin och finanskrisen, för att snabba på beslutsfattandet och resursallokeringen inom AI-området. Redan i vårbudgeten 2025 hoppas kommissionen att regeringen ska avsätta knappt 3 miljarder kronor för att initiera de föreslagna satsningarna. Stabsläget syftar till att effektivisera beslutsvägarna och säkerställa att hela landet arbetar samordnat mot samma mål.
Paragraf 4: Carl-Henric Svanberg jämför den nuvarande situationen med den snabba utbyggnaden av bredband och Hem-PC-reformen under 1990-talet, och uttrycker optimism över Sveriges förmåga att anpassa sig till teknikskiften. Han betonar dock att Sverige har ett sämre utgångsläge denna gång. Utöver den nationella AI-strategin och task force föreslås även omfattande satsningar på utbildning, både för allmänheten och inom spetsforskning. Kommissionen betonar vikten av att möta de potentiella hot som AI medför, bland annat genom ökade resurser till cybersäkerhetsforskning på KTH.
Paragraf 5: Kommissionens rapport uppskattar att de föreslagna satsningarna kommer att kosta 11,5 miljarder kronor under de första fem åren och totalt 16,7 miljarder kronor fram till 2035. Det är dock viktigt att poängtera att dessa är bruttokostnader. De potentiella effektiviseringsvinster och intäktsmöjligheter som AI kan generera har inte inkluderats i beräkningarna. Svanberg pekar på de enorma produktivitetsökningar som mobiltelefonen har medfört och menar att AI har potential att skapa liknande, eller ännu större, ekonomiska fördelar.
Paragraf 6: Skatteverket föreslås få i uppdrag att bygga upp en nationell AI-struktur för den offentliga sektorn för att säkerställa samordning och gemensamma arbetsmetoder. Civilminister Erik Slottner bekräftade vid en presskonferens att ett stort antal myndigheter kommer att få specifika AI-uppdrag i sina regleringsbrev. Detta syftar till att integrera AI i den offentliga förvaltningen och dra nytta av dess potential för att förbättra tjänster och effektivisera verksamheten. Kommissionens förslag omfattar även folkbildningsinsatser via bibliotek, vidareutbildning av lärare, inrättande av nationella forskarskolor med målet att utbilda 600 AI-doktorer inom 10 år, samt en "AI-verkstad" ledd av Försäkringskassan och Skatteverket där offentliga aktörer kan experimentera med och implementera nya AI-baserade tjänster.
