Trafikverkets nya plan: Järnvägen reparerad färdigt om 25 år

Regeringens infrastruktursatsning räcker inte för att åtgärda järnvägens underhållsskuld

Den omfattande infrastruktursatsning på 1 171 miljarder kronor som regeringen planerar att fördela inför de kommande tolv åren beskrivs av infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) som ”historiskt stor”. Summan är 27 procent högre än i den nu utgående planen, men trots den rekordstora budgeten kommer järnvägens underhållsbehov inte att kunna tillgodoses fullt ut.

Under tisdagen presenterade Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana detaljerna i myndighetens förslag till ny infrastrukturplan vid en presskonferens i regeringskansliet. En av de mest uppmärksammade punkterna är att hela den så kallade underhållsskulden för Sveriges statliga vägnät beräknas kunna arbetas bort fram till år 2037, när planperioden löper ut.

För detta ändamål öronmärks 354 miljarder kronor till ”vidmakthållande av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och reinvesteringar samt till statlig medfinansiering till enskilda vägar”.

Ungefär hälften av den totala budgetramen, 607 miljarder, avsätts för nya infrastrukturprojekt. Enligt Trafikverkets ledning kommer cirka 80 procent av dessa nyinvesteringar att gå till järnvägssektorn, ett tydligt tecken på prioriteringen av spårbunden trafik i framtidens transportinfrastruktur.

Men järnvägsunderhållet får en betydligt mindre gynnsam prognos. Trots att 210 miljarder kronor viks till underhåll av järnvägen – en jämförelsevis hög summa – räcker detta endast till att minska underhållsskulden med 10-15 procent. Enligt olika beräkningar uppgår denna skuld till mellan 80 och 100 miljarder kronor.

Trafikverket och infrastrukturminister Carlson har förklarat den ojämna fördelningen mellan väg- och järnvägsunderhåll med att det finns praktiska begränsningar för hur mycket resurser som kan allokeras till järnvägsunderhåll under den kommande perioden. Faktorer som tillgång till personal, utrustning och möjligheten att frigöra spårkapacitet för underhållsarbeten sätter gränser för hur snabbt eftersläpningen kan åtgärdas.

I det nya förslaget till regeringen vågar Trafikverket ändå göra en långsiktig prognos för när hela järnvägens underhållsskuld kan vara åtgärdad: omkring år 2050. Detta förutsätter dock ”att resurserna ökar stabilt och andra järnvägsaktörers förbättringsinitiativ förverkligas”, enligt myndighetens bedömning.

En annan viktig aspekt i Trafikverkets plan är ett ökat fokus på samhällsekonomisk lönsamhet vid val av infrastrukturprojekt. Denna omprövning har resulterat i att cirka tio tidigare planerade satsningar nu stryks eller skickas tillbaka för omvärdering.

”Med tiden har ett synsätt vuxit fram att alla investeringar som en gång kommit med i planen ska genomföras – att ’lagt kort ligger’ även om utredningarna visar att en planerad åtgärd kommer att kosta mer än den smakar. Nu gör vi upp med det synsättet, vilket även regeringen och Riksrevisionen efterfrågat,” skriver Trafikverket i sitt förslag.

Genom dessa omprioriteringar har Trafikverket frigjort omkring 20 miljarder kronor som nu kan omfördelas till ett trettiotal andra investeringsprojekt som bedöms ge större samhällsnytta. Som ett nytt grepp presenterar myndigheten också en rankinglista över vilka satsningar som anses ha störst samhällsekonomisk nytta.

Stort intresse riktas även mot Trafikverkets förslag på vilka infrastrukturprojekt som skulle kunna genomföras med hjälp av så kallade OPS-lösningar (Offentlig-privat samverkan), där privat kapital kan bidra till finansieringen av viktiga samhällsfunktioner.

Trots den historiskt stora satsningen återstår således betydande utmaningar för att komma till rätta med bristerna i Sveriges transportinfrastruktur, särskilt när det gäller järnvägssystemet. Med nuvarande investeringstakt kommer det att dröja ytterligare 25 år innan järnvägens underhållsskuld är fullt återbetald.