Generation Z och arbetslivet: En växande utmaning för både unga och arbetsgivare
Generation Z, födda mellan mitten av 90-talet och tidigt 2010-tal, träder in på arbetsmarknaden med höga förväntningar på flexibilitet, välmående och en sund balans mellan arbete och privatliv. Hälsa och mentalt välbefinnande står högt på deras agenda, en prioritering som avspeglar en ökad medvetenhet om vikten av psykisk hälsa. Parallellt med dessa ambitioner ser vi dock en alarmerande statistik över psykisk ohälsa bland unga. Folkhälsomyndigheten rapporterade 2023 att cirka 18 procent av unga mellan 16 och 29 år upplevt allvarlig psykisk påfrestning. Denna diskrepans mellan önskemål och verklighet belyser en komplex problematik som kräver en fördjupad förståelse och proaktiva lösningar från både arbetsgivare och samhället i stort.
En studie vid Karolinska Institutet har undersökt orsakerna bakom korttidssjukskrivningar bland unga på grund av psykisk ohälsa. Studien, som involverade intervjuer med både unga och deras chefer, visar på en tydlig skillnad i perspektiv. Unga medarbetare uppger bristfällig arbetsledning som en bidragande faktor till deras ohälsa. De uttrycker ett behov av tydligare riktlinjer, mer stöd och handledning från sina överordnade. Cheferna å andra sidan tenderar att attribuera sjukskrivningarna till individuella faktorer, såsom känslighet eller oförmåga att hantera arbetstakt. Enligt forskningsledaren Caroline Olsson vittnar cheferna om tidsbrist och slimmade organisationer som hindrar dem från att ge den handledning som unga efterfrågar. Detta pekar på en strukturell utmaning där resurser och prioriteringar behöver omvärderas för att möta de ungas behov.
Feelgoods Jobbhälsorapport 2024 bekräftar den höga korttidsfrånvaron bland unga under 30 år. Rapporten, baserad på hälso-, arbetsmiljö- och livsstilsundersökningar, visar att korttidsfrånvaron i denna grupp är dubbelt så hög som bland äldre kollegor. Chefspsykolog Charlotte Valleskog vid Feelgood menar att psykisk ohälsa kan vara en bidragande faktor, men att den arbetsrelaterade stressen inte är mer framträdande hos unga jämfört med andra åldersgrupper. Snarare pekar hon på bristande återhämtning och höga krav på sig själva som möjliga förklaringar. Unga medarbetare har, enligt Valleskog, inte alltid utvecklat strategier för att hantera stress och återhämta sig effektivt, vilket påverkar deras förmåga att prestera på både arbetet och i privatlivet.
Pandemirelaterade normer kan vara en ytterligare förklaring till den ökade sjukfrånvaron bland unga. Under pandemin uppmuntrades alla, oavsett ålder, att stanna hemma vid minsta symtom. Medan äldre medarbetare till stor del återgått till tidigare mönster, spekulerar Valleskog i att de som började arbeta under pandemin präglats av dessa normer och fortsätter att sjukanmäla sig oftare. Detta belyser vikten av att tydliggöra förväntningar och normer på arbetsplatsen, särskilt för nya medarbetare. Att ge en grundlig introduktion och förklara vilka regler som gäller kan vara avgörande för att minska onödig sjukfrånvaro.
En lägesrapport från Försäkringskassan visar att kvinnor är särskilt utsatta för stressrelaterad psykisk ohälsa. Risken för sjukfrånvaro på grund av stress är mer än fördubblad för kvinnor, och den ökar ytterligare mellan 25 och 29 års ålder. Även Folkhälsomyndigheten rapporterar att en betydligt högre andel kvinnor än män i åldern 16-29 år upplever stress. Studien från KI bekräftar denna bild och visar att både chefer och unga medarbetare, oavsett kön, upplever att det ställs högre krav på unga kvinnor i arbetslivet. Detta inkluderar både prestationskrav och förväntningar på att ta ett större socialt ansvar, både på arbetsplatsen och i privatlivet.
För att adressera den ökande psykiska ohälsan och sjukfrånvaron bland unga krävs en flerdimensionell approach. Arbetsgivare behöver investera i tydligare handledning, introduktionsprogram och skapa en kultur där det är okej att be om hjälp. Att tydliggöra förväntningar, erbjuda stöd och främja en sund arbetsmiljö är avgörande för att unga ska trivas och prestera på arbetsplatsen. Samtidigt behöver unga själva utveckla strategier för stresshantering och återhämtning. Att lära sig sätta gränser, prioritera och ta hand om sin mentala hälsa är viktiga färdigheter för att navigera i dagens arbetsliv. Slutligen behövs en bredare samhällsdiskussion om psykisk hälsa, särskilt bland unga män, där stigmatisering bryts ner och det blir mer accepterat att söka stöd och hjälp när det behövs.
