Urstark krona gör svenska resenärer rika

En stark krona förändrar Sveriges ekonomiska landskap

Den svenska kronan har genomgått en anmärkningsvärd förvandling under de senaste 18 månaderna. Efter år av svag ställning, särskilt mot den amerikanska dollarn, har kronan nu stärkts med hela 20 procent – en utveckling som både skapar möjligheter och utmaningar för svensk ekonomi.

Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB, beskriver förändringen som exceptionell. ”Det var inte så länge sedan kronan betraktades som en riktig skvalpvaluta,” säger han. ”Då sågs den svaga kronan som ett problem. Nu är det i stället det omvända.”

Enligt Bergqvist berodde kronans försvagning mellan 2015 och 2025 delvis på ett lågt förtroende för den svenska ekonomin, med högt belånade och räntekänsliga hushåll. Men en betydande del av ansvaret ligger också på Riksbankens experimentella penningpolitik, menar han. Minusräntan och Riksbankens självtilldelade valutamandat, där de aktivt sålde kronor av rädsla för en alltför stark valuta, bidrog till försvagningen.

Under samma period stärktes den amerikanska dollarn markant. Men när Donald Trump införde sina tullar började dollarn försvagas kraftigt. Samtidigt har bilden av svensk ekonomi blivit mer positiv, vilket har stärkt förtroendet för den svenska valutan.

Den starkare kronan ger flera fördelar för svenska konsumenter. Utlandsresor blir billigare, särskilt till USA, vilket gör att svenskar får mer för sina pengar utomlands. Dessutom minskar inflationsrisken när importerade varor blir billigare.

Men alla gynnas inte av den starkare kronan. För exportföretagen innebär den starkare valutan betydande utmaningar. Maria Landeborn, senior strateg på Danske Bank, förklarar: ”Vi har en stor svensk exportindustri med mycket verkstad och industri. När kronan stärks försämras konkurrenskraften.”

När svenska varor blir dyrare för utländska köpare på grund av valutaförändringen leder det till lägre vinster för exportföretagen. Denna utveckling påverkar även börsen negativt. Marknaden har under de senaste kvartalen tvingats acceptera att vinsterna blir lägre med en starkare kronkurs, och Landeborn tror att denna trend kommer att fortsätta under årets första kvartal.

Den starkare kronan påverkar även svenskarnas sparande. ”Sparandet får också en valutasmäll. Till exempel globalfonder har gått ned, det har gett stor effekt. Många pensioner ligger i globalfonder,” påpekar Landeborn.

Bergqvist manar dock till lugn när det gäller pensionssparandet. Han menar att även om exportindustrins utmaningar är reella, är effekten på pensionspengarna mer av tillfällig karaktär. ”Att pensionspengarna går ned i värde blir mest ett hack i kurvan. De ska ligga där länge, och det är så mycket annat som avgör hur pensionspengarna utvecklas,” säger han.

Kronans förstärkning speglar en bredare förändring i synen på Sveriges ekonomi. Från att ha varit en ”skvalpvaluta” har kronan nu blivit starkare, vilket signalerar ett ökat förtroende för landets ekonomiska stabilitet. Denna utveckling sker samtidigt som den globala ekonomin genomgår betydande förändringar, inte minst påverkad av handelsspänningar och skiftande penningpolitiska strategier i världens ledande ekonomier.

För vanliga svenskar innebär den starkare kronan både för- och nackdelar. Medan utlandsresor och importerade varor blir billigare, kan de som har intressen i exportberoende företag eller investeringar i globalfonder se negativa effekter. Detta belyser den komplexa balans som valutakurser spelar i en öppen ekonomi som Sveriges, där internationell handel utgör en betydande del av BNP.