Vapenvilan kan sänka boräntor

Efter långvariga förhandlingar har Iran, USA och Israel kommit överens om en 14-dagars vapenvila. Beskedet har omedelbart påverkat de globala finansmarknaderna med stigande börskurser, kraftigt fallande oljepriser och sjunkande marknadsräntor. Reaktionerna på finansmarknaderna tyder på att investerare nu förväntar sig lägre inflationstryck framöver, något som skulle kunna minska behovet av räntehöjningar från centralbanker världen över.

Konflikten i Mellanöstern, särskilt kring det strategiskt viktiga Hormuzsundet, har under de senaste veckorna bidragit till ökad oro på de finansiella marknaderna. Sundet är en av världens viktigaste transportleder för olja, och spänningar i området har drivit upp oljepriserna och därmed skapat inflationsoro.

Som en direkt följd av den geopolitiska oron har svenska banker höjt sina bolåneräntor och hänvisat till de stigande marknadsräntorna. Efter nyheten om vapenvilan har dock räntorna på statsobligationer, som utgör grunden för bankernas finansieringskostnader, sjunkit med mellan 0,10 och 0,15 procentenheter.

Robert Boije, chefsekonom på bostadslåneinstitut SBAB, ser potentiellt positiva effekter för bolånetagare om utvecklingen håller i sig.

”Det beror helt på vad som händer i omvärlden. Marknaden är väldigt hattig nu. Men skulle det visa sig att vapenvilan övergår i en mer varaktig fred ser jag absolut goda förutsättningar för att de lite längre räntorna ska gå ned,” säger Boije.

Han understryker samtidigt att det fortfarande finns risker för ökad inflation till följd av den oljekris som konflikten har utlöst. Transportstörningar och osäkerhet kring oljeproduktionen kan fortsätta att påverka energipriser även efter en vapenvila.

För svenska hushåll kom dock positiva nyheter nyligen när inflationssiffror för mars visade lägre nivåer än förväntat, vilket minskar trycket på Riksbanken att hålla kvar vid en restriktiv penningpolitik.

”De långa räntorna har stigit den senaste tiden på grund av en ökad riskpremie. Men om krisen ebbar ut finns ingen som helst anledning för Riksbanken att höja styrräntan i det här läget, även om vi har högre bränslepriser under en övergångsperiod,” förklarar Boije.

Vapenvilan kan innebära ett andrum för den globala ekonomin som redan kämpar med flera utmaningar, inklusive omställningen efter pandemiåren och strukturella förändringar på energimarknaden. Analytiker menar att även en kortare period av stabilitet kan hjälpa till att normalisera handelsflöden och minska den riskpremie som byggts in i råvarupriser.

En central fråga för svenska bolånetagare är hur snabbt bankerna kommer att agera om de långsiktiga räntorna fortsätter sjunka. När räntorna steg var banker relativt snabba med att höja sina bolåneräntor, men det finns historiska mönster som visar att sänkningar ibland kommer med viss fördröjning.

På frågan om bankerna kommer att vara lika snabba med att sänka räntorna som de var med att höja dem, svarar Boije:

”Det är den eviga frågan. Över tid ser vi en väldigt god följsamhet mellan de rörliga bolåneräntorna och styrräntan. Konkurrensen på bolånemarknaden kan påverka hur snabbt det går, men jag skulle bli extremt förvånad om vi inte ser en ganska snabb sänkning om räntorna kommer ned här.”

Marknadsanalyser pekar på att den senaste tidens räntehöjningar delvis varit en reaktion på geopolitisk osäkerhet snarare än grundläggande ekonomiska faktorer. Om vapenvilan leder till minskad regional spänning kan det därför finnas utrymme för justeringar nedåt av låneräntor.

För investerare och hushåll är utvecklingen en påminnelse om hur snabbt geopolitiska händelser kan påverka privatekonomi och investeringar i en sammankopplad global ekonomi, där situationen i Mellanöstern kan få direkta konsekvenser för bolånekostnader i Sverige.