I Sverige förlorar mark inom rymdindustrin trots historisk framgång
Bilden av Sverige som en ledande rymdnation stämmer inte längre med verkligheten, enligt Christer Fuglesang, Sveriges första astronaut och nuvarande professor i rymdfart vid KTH. Den tidigare stoltheten över svensk rymdverksamhet har ersatts av en alltmer oroande utveckling där svenska företag nu söker sig utomlands för bättre förutsättningar.
– Att vi är en så framstående rymdnation är inte riktigt sant. Trots att Sverige sägs vara så innovativt, säger Fuglesang, som utöver sin akademiska roll även arbetar som rymdrådgivare för försvarskoncernen Saab.
Problemet grundar sig i bristande insikt hos svenska beslutsfattare om rymdsektorns strategiska betydelse. Detta har skapat ett ogynnsamt klimat för företagsutveckling inom branschen. Ett konkret exempel är startup-företaget Re Orbit, som utvecklar satelliter men som valde att lämna Sverige för Finland där företagsklimatet ansågs mer fördelaktigt.
– De upptäckte att det var mycket bättre förutsättningar i Finland. Det spännande är ju småföretagen. Men vi har inte riktigt förutsättningar för småföretag att växa bra i Sverige, förklarar Fuglesang.
En del av problemet, menar Fuglesang, är en föråldrad syn på rymdindustrin bland svenskar. Många ser fortfarande rymden som något avlägset och abstrakt, fokuserat på spektakulära uppdrag snarare än praktiska tillämpningar.
– Men det handlar ju inte om att skicka någonting till månen utan om hur man använder rymden som infrastrukturbas för vad vi gör på jorden, förtydligar han.
Magnus Melander, medgrundare till innovationshubben Things i Stockholm, delar Fuglesangs bild av situationen. Melander, som nyligen arrangerade Nordic Space & Defence Summit, pekar på en självbelåtenhet kring Sveriges historiska framgångar inom rymdsektorn.
– Sverige var en stormakt inom rymd i många år. Sverige var det enda landet som hade en rymdstation på Europas fastland tills ganska nyligen. Och vi har varit väldigt tidigt ute med att hjälpa EU och skjuta upp satelliter. Så vi var alla väldigt självbelåtna och nöjda. Men det är inte så rymdindustrin ser ut längre, säger Melander.
Han är ännu skarpare i sin kritik av nuläget: – Sanningen är, när man väl börjar gräva i det här, att Sverige är fullkomligt frånkört av det nya som har hänt inom space.
Rymdsektorn har genomgått en fundamental förändring de senaste 20-30 åren. Melander beskriver hur amerikanska NASA insåg att de behövde ändra arbetssätt för att nå sina mål, vilket ledde till en strategi att upphandla tjänster och produkter från privata aktörer.
– Det är så hela Elon Musks imperium sedan har byggts. Det finns helt plötsligt en marknad som är gigantisk för de nya rymdbolagen, förklarar Melander.
Problemet i Sverige är att denna nya marknadsdynamik inte har fått fäste här. Svenska offentliga aktörer har svårt att handla med mindre, innovativa företag på grund av strikta upphandlingsregler.
– Men den marknaden finns inte här. Det är ett generellt problem, att halva Sverige inte köper av unga bolag bara för att vi har upphandlingsregler som gör att vi inte kan det, konstaterar Melander.
Christer Fuglesang lyfter fram USA som ett föredöme när det gäller att skapa gynnsamma förutsättningar för rymdinnovation. I USA finns det en samverkan mellan stat och privata aktörer som stimulerar utvecklingen.
– Det är fortfarande stor risk att göra lite större grejer i rymden, som stora infrastrukturprojekt. Då behövs det att det kommer in, till viss del i alla fall, statliga garantier, statliga order. Och så funkar det väldigt mycket i USA, men det har vi saknat i Europa och i Sverige.
En ytterligare oroande trend är att Sverige minskar sina bidrag till Europeiska rymdorganisationen (ESA) relativt andra länder. Detta får allvarliga konsekvenser för svenska företags möjligheter till internationellt samarbete.
– Det är där väldigt mycket av teknikutvecklingen för rymden sker. Men nu riskerar vi att inte komma med i de olika rymdprogrammen, och då blir det svårare att komma med när det ska säljas produkter också, avslutar Fuglesang.














24 kommentarer
I like the balance sheet here—less leverage than peers.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
Nice to see insider buying—usually a good signal in this space.
Uranium names keep pushing higher—supply still tight into 2026.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
The cost guidance is better than expected. If they deliver, the stock could rerate.
Uranium names keep pushing higher—supply still tight into 2026.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
Exploration results look promising, but permitting will be the key risk.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
Exploration results look promising, but permitting will be the key risk.
Good point. Watching costs and grades closely.
If AISC keeps dropping, this becomes investable for me.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
Nice to see insider buying—usually a good signal in this space.
Good point. Watching costs and grades closely.
Exploration results look promising, but permitting will be the key risk.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.