Inflationstakten avtog en aning i januari, men ligger kvar på höga nivåer. Lägre elpriser kommer som en lindring, men nu tar en bredare prisuppgång vid. Varor och tjänster generellt drar nu iv äg i pris.
Rejält stigande drivmedelspriser bidrog till att hålla inflationen uppe, liksom stigande priser på bilar. Även mat, restaurang- och logitjänster och möbler blev dyrare samt högre boendekostnader.
Susanne Spector, chefsanalytiker på Nordea.
Foto: Pontus Lundahl/TT / TT
Ovanpå det är det ett allt högre tryck på arbetsmarknaden med förmodat högre löner, enligt Susanne Spector, chefsanalytiker på Nordea.
– Det är ett betydande bredare pristryck i svensk ekonomi. Det här utmanar Riksbankens syn på inflationen, säger hon.
Enligt ny statistik från SCB landade inflationen, prisförändringarna på årsbasis på 3,9 procent, ungefär i linje med bedömningarna inför. I december låginflationstakten på 4,1 procent, enligt måttet KPIF.
Betydligt högre
Däremot var prisuppgången betydligt högre än prognoserna, rensat för energipriserna. Då steg inflationen från 1,7 till 2,5 procent.
– Det var större än väntat, säger Spector.
Som en effekt stärktes kronan och förpliktelserna steg eftersom sannolikheten för en tidigare räntehöjning från Riksbanken bedöms öka.
Tvingas byta fot
Den så kallade kärninflationen, rensat för energipriser, är också ett mått som Riksbanken tittar extra noga på. Än så länge har Riksbanksledningen mest viftat bort inflationshotet som en tillfällig effekt av de höga elpriserna.
– Det här innebär att det inte går att sluta att även Riksbanken får byta fot, som även USA:s centralbank gjort och ECB börjat göra, säger Susanne Spector.
Så mycket stiger priserna
Prisuppgång under ett år:
Livsmedel och alkoholfria drycker: 1,9 procent
El: 23,2 23,2
Hyres- och bostadsrättslägenhet: 1,6 procent
Nyttjande av bostaden: 6,7 procent
Möbler: 8,0 procent
Bilar: 4,6 procent
Drivmedel: 33,2 procent
Restauranger och log: 4,2 procent
Källa: SCB
Även Carl Hammer, analyschef på SEB, tycker att pristendenserna pekar på att Riksbanken kan komma att behöva höja räntan tidigare än vad den själv har sagt.
– Det här behövs av att signalera en lite stramare penningpolitik, säger Hammer som tror på en höjning i mitten av 2023. Riksbanken själv har hittills sagt att styrräntan ska höjas andra halvåret 2024.
Påminner om USA
Susanne Spector tycker sig nu se en liknande diskussion här i Sverige som USA hade förra sommaren, innan priserna stack i väg på bredare front.
– Vi kan komma att gå i amerikanska spår, om än senare, säger hon.
USA har nu en inflation på runt sju procent och en centralbank som flaggat för flera räntehöjningar i år.