5 skäl till att proteintillskott är onödigt – även för den som tränar mycket

Den svenska marknaden för sportnäring växer stadigt, och allt fler unga vill snabbt få i sig protein efter träning. Men en ny kunskapssammanställning från Livsmedelsverket visar att de flesta inte behöver proteintillskott – och att det till och med kan innebära risker.

Nu ska Livsmedelsverket uppdatera kostråden för barn och ungdomar, och i det arbetet har myndigheten tagit fram en översikt av proteinbehovet hos tränande 13–17-åringar. Josefin Edwall Löfvenborg, nutritionist på Livsmedelsverket, konstaterar att intresset för protein är stort, inte minst bland ungdomar.

Proteinbehovet kan täckas av mat

Enligt Riksidrottsförbundet behöver de flesta idrottare 1,2–2 gram protein per kilo kroppsvikt och dag. För ungdomar som växer och tränar ligger riktmärket på 1,5–1,7 gram. Men Edwall Löfvenborg betonar att behovet är individuellt.

Protein är uppbyggt av aminosyror som kroppen bland annat använder för att reparera muskelvävnad som bryts ner vid träning. Sammanställningen visar att de allra flesta som äter varierat och tillräckligt mycket får i sig tillräckligt med protein – även de som tränar hårt. Budskapet är tydligt: det finns normalt inget behov av extra proteintillskott.

Även veganer och vegetarianer kan få i sig tillräckligt med protein, men måste tänka på att kombinera olika proteinkällor. Till skillnad från animaliskt protein, som oftast innehåller alla essentiella aminosyror, kompletterar vegetabilier varandra – något som kräver kunskap om livsmedel.

Dagsintaget viktigare än tidpunkten

En vanlig missuppfattning är att protein måste intas direkt efter träning. Enligt Livsmedelsverkets översikt är det viktigaste att fördela proteinintaget över hela dagen, med två till fyra timmars mellanrum. Då har kroppen tillgång till aminosyror även efter träningspasset.

För den som särskilt vill bygga muskler och inte äter en måltid i anslutning till passet kan ett proteinrikt mellanmål vara ett bra alternativ, säger Edwall Löfvenborg. Hon betonar också att energiintaget är avgörande – om kroppen inte får tillräckligt med kalorier används proteinet som energi i stället för till muskeluppbyggnad.

Risken med att ersätta riktig mat

Proteintillskott bör inte ersätta riktig mat, varnar Edwall Löfvenborg. Ett alltför stort fokus på protein kan leda till att man får i sig för lite av andra viktiga näringsämnen som finns i frukt, grönt, fullkorn och nyttiga fetter.

EU:s livsmedelsmyndighet Efsa har ännu inte fastställt en exakt övre gräns för proteinintag, men risken kvarstår att tillskott tränger undan en varierad kost.

Tungmetaller och oönskade ämnen

Provtagningar av kosttillskott har tidigare visat på förekomst av oönskade ämnen – allt från hälsoskadliga tungmetaller som bly i proteinpulver till odeklarerade läkemedels- eller dopningsklassade substanser i andra produkter.

Edwall Löfvenborg påpekar dock att det saknas en aktuell kartläggning av hur vanligt detta är på den svenska marknaden. Det går därför inte att fastställa hur stor den faktiska risken är för konsumenter. Hon menar att det inte är något att vara orolig för, men att det understryker fördelarna med att få i sig näring från vanlig mat.

Onödig kostnad

Utöver de potentiella hälsoriskerna finns också en ekonomisk aspekt. Kosttillskott är dyrt, och för den som äter tillräckligt med varierad mat är det en onödig utgift.

– Det blir helt enkelt en onödig kostnad, konstaterar Josefine Edwall Löfvenborg.