DN Debatt. ”Oetiskt att låta de här barnen bli allvarligt sjuka i onödan”

Den allvarliga hälsorisken med obesitas hos barn – kräver omedelbar handling

Allvarlig obesitas (fetma) under barndomen är inte bara en hälsorisk i nuet utan medför även stora risker för framtida sjukdomar. Ny forskning visar dock att även måttlig obesitas hos barn, som ofta uppfattas som ofarlig, kan leda till allvarliga hälsoproblem i vuxen ålder.

En nyligen publicerad studie i Jama Pediatrics har följt barn från det nationella kvalitetsregistret Boris (Barnobsitasregister i Sverige) upp till 30 års ålder. Resultaten är oroväckande – nästan var tionde barn med måttlig obesitas, utan initiala metabola problem, utvecklar typ 2-diabetes före 30 års ålder. Detta är särskilt allvarligt eftersom typ 2-diabetes hos unga har ett snabbare sjukdomsförlopp med tidigare utveckling av njur- och ögonskador samt markant högre risk för förtidig död.

Forskning har även visat att barn med obesitas löper högre risk att utveckla ms, cancer och autoimmuna sjukdomar. De har en tredubblad dödlighet före 30 års ålder jämfört med normalbefolkningen. Dessutom drabbas många av blodfettsrubbningar och högt blodtryck i ung vuxen ålder.

Den goda nyheten är att tidig behandling har dokumenterad effekt. Barn som under ett par år lyckades minska sin grad av obesitas minskade risken att utveckla sjuklighet som unga vuxna med 80 procent jämfört med dem som inte fick hjälp. Detta visar tydligt att tidig behandling räddar liv.

Trots dessa alarmerande fakta och befintliga riktlinjer erbjuds många barn med måttlig obesitas inte behandling i Sverige. Vårdtillgången varierar kraftigt mellan olika regioner. I Stockholm och Halland finns relativt väl utbyggd vård, medan andra regioner helt saknar organiserade vårdinsatser.

Detta skapar en extrem ojämlikhet i landet. Socialstyrelsens nationella riktlinjer och det nationella vårdprogrammet anger tydligt att alla barn med obesitas ska erbjudas behandling. Men eftersom regionerna själva bestämmer över sin vård blir det i praktiken ett geografiskt lotteri – bor du i ”rätt” region kan du få behandling, annars inte.

För barn som inte lyckas minska sin vikt med enbart livsstilsförändringar finns effektiva läkemedel som komplement. Problemet är att Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har beslutat att inte subventionera dessa läkemedel. TLV anser att allvarlig obesitas hos barn är ett så pass lindrigt tillstånd att kostnaden för läkemedelsbehandling inte kan motiveras – ett beslut som kritiker menar visar på bristande insikt om sjukdomens allvar.

Det är anmärkningsvärt att ingen med specialistkompetens inom barnfetma bjöds in att delta i TLV:s beredning av ärendet. Detta avspeglar en utbredd missuppfattning om att obesitas är ett självförvållat tillstånd som kan hanteras med enbart viljestyrka. Denna syn leder till att sjukvården ofta bemöter dessa patienter på ett stigmatiserande sätt.

För ungdomar med allvarlig obesitas återstår i praktiken endast kirurgisk behandling. Detta är förvisso effektivt men utgör ett omfattande ingrepp där många patienter går upp i vikt igen efter operationen.

Situationen är paradoxal: kirurgisk behandling betalas av sjukvården eftersom tillståndet anses så allvarligt att det motiverar ingrepp, samtidigt som TLV bedömer samma sjukdom som för lindrig för läkemedelssubvention.

Förutom de mänskliga konsekvenserna är denna strategi även ekonomiskt kortsiktig. Kostnaderna för relaterade komplikationer, kirurgi, framtida sjukskrivningar och produktionsbortfall kommer att öka när unga inte har råd med läkemedelsbehandling.

Vårdens fragmentiserade beslutsordning – där regioner och TLV har separata kortsiktiga sparbeting – prioriteras framför långsiktiga vinster och minskat lidande för de drabbade. En förändring krävs där både TLV:s och regionernas beslutsprocesser reformeras för att bättre prioritera den långsiktiga samhällsnyttan.

Med tanke på att 7–10 procent av svenska barn har obesitas – jämförbart med förekomsten av astma och allergi – är detta en folkhälsofråga som kräver omedelbar och samordnad handling från beslutsfattare på alla nivåer.