I sociala medier florerar medicinska råd och hälsotips, men kvaliteten varierar kraftigt. Särskilt på TikTok sprids felaktig medicinsk information i stor skala, något som läkaren Tracy Ghattas uppmärksammat. Hon har nu tagit saken i egna händer och använder samma plattform för att motverka desinformationen.

– Unga kommer inte ringa vårdcentralen eller kolla 1177, de är på sociala medier, säger Ghattas, som på TikTok är känd som Dr Tracy.

Fenomenet med medicinsk desinformation på sociala medier har vuxit exponentiellt de senaste åren. Enligt en undersökning från Karolinska Institutet från förra året exponeras särskilt unga användare för hälsopåståenden utan vetenskaplig grund. Problemet är särskilt utbrett på plattformar som TikTok, där korta videoklipp ofta förenklar komplexa medicinska frågor.

Tracy Ghattas är en av flera vårdprofessionella som insett vikten av att finnas där ungdomarna befinner sig. I sina videor förklarar hon medicinska begrepp på ett enkelt sätt och bemöter vanliga myter som cirkulerar online. Hennes följarskara har vuxit stadigt sedan hon började publicera innehåll.

– Det handlar om att möta unga där de är. Om de söker information på TikTok är det viktigt att det också finns pålitliga källor där, förklarar Ghattas.

Sociala medier har blivit en allt viktigare informationskälla för hälsofrågor, särskilt bland personer under 30 år. Statistik från Internetstiftelsen visar att över 60 procent av ungdomar mellan 16 och 25 år använder sociala medier för att söka hälsoinformation, vilket är en markant ökning jämfört med fem år sedan.

Men problemet med felaktig information är omfattande. Enligt en studie publicerad i tidskriften BMJ Open innehåller närmare 40 procent av hälsorelaterade TikTok-videor information som antingen är missvisande eller direkt felaktig. Detta kan i värsta fall leda till att personer fördröjer att söka professionell vård eller provar behandlingsmetoder som saknar vetenskapligt stöd.

– Det finns videor som rekommenderar farliga ”huskurer” eller som avråder från etablerade behandlingar. Det är särskilt problematiskt eftersom TikTok-algoritmen tenderar att förstärka sensationellt innehåll framför faktabaserat, säger Emma Spak, chef för hälso- och sjukvårdssektionen på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), som följt utvecklingen.

För Tracy Ghattas är motivationen tydlig. Hon ser dagligen konsekvenserna av felaktig medicinsk information i sitt arbete som läkare.

– Jag träffar patienter som har provat olika metoder de sett på nätet innan de söker vård. Ibland har det försenat viktig behandling eller till och med förvärrat deras tillstånd. Genom att finnas på TikTok kan jag kanske förhindra några sådana fall, säger hon.

Ghattas är noga med att hålla innehållet faktabaserat men samtidigt tillgängligt och engagerande. Hon använder samma format och stil som är populära på plattformen men med korrekt medicinsk information.

Fenomenet med vårdpersonal på sociala medier är inget nytt, men det har accelererat under de senaste åren. Läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal har insett att deras expertis behövs i det digitala rummet för att motverka den växande mängden hälsodesinformation.

Tina Dalianis, professor i tumörvirologi vid Karolinska Institutet, ser både utmaningar och möjligheter med utvecklingen.

– Det är positivt att medicinska experter tar plats i sociala medier. Samtidigt måste vi vara medvetna om begränsningarna. Ett 60-sekunders TikTok-klipp kan aldrig ersätta ett läkarbesök eller ge fullständiga medicinska råd, men det kan vara en ingång till att söka rätt vård, säger hon.

För Tracy Ghattas är målet med hennes TikTok-närvaro tydligt: att bygga en bro mellan den traditionella sjukvården och den digitala värld där många unga lever stora delar av sina liv.

– Om jag kan få en ung person att ifrågasätta ett tveksamt hälsopåstående eller söka vård i tid, då har jag lyckats, avslutar hon.

Dela.

17 kommentarer

Leave A Reply