I Region Västra Götaland står ett kostsamt IT-projekt inför ett möjligt slut. Det omstridda journalsystemet Millennium, som hittills kostat skattebetalarna 3,7 miljarder kronor, kan komma att skrotas enligt ett nytt förslag från regionledningen.
Systemet har under flera år varit föremål för omfattande kritik från vårdpersonal och beslutsfattare. Kritiken har främst riktats mot systemets användarvänlighet, implementeringsproblem och ständigt stigande kostnader som långt överskridit de ursprungliga budgetramarna.
Västra Götalandsregionen, en av Sveriges största sjukvårdshuvudmän med ansvar för vården för närmare 1,7 miljoner invånare, står nu inför ett svårt vägval. Förslaget att avbryta implementeringen av Millennium kommer efter flera års problematisk utrullning och växande oro kring systemets funktionalitet.
Särskilt anmärkningsvärt är att regiondirektören i nuläget inte kan redogöra för vilka ekonomiska konsekvenser ett avbrytande skulle få för det omfattande kontrakt som tecknats med leverantören Oracle, ett av världens största mjukvaruföretag. Oracle, som förvärvade det ursprungliga systemet genom företagsköp, har ett miljardsavtal med regionen som sträcker sig över flera år.
”Det är en komplex avtalssituation som behöver analyseras noggrant”, säger en källa med insyn i processen. ”Avtalsstrukturen innehåller flera olika delar och eventuella avvecklingskostnader kan bli betydande.”
Millennium-projektet påbörjades som en del av en större nationell satsning på att modernisera vårdens IT-system. Målet var att skapa sammanhållna journalsystem som skulle effektivisera vården, öka patientsäkerheten och förenkla vardagen för vårdpersonalen.
Västra Götalandsregionen var en av flera regioner som valde denna lösning, men implementeringen har kantats av problem. Vårdpersonal har rapporterat om omständliga arbetsprocesser, långsam inloggning och system som inte är anpassade efter svenska vårdrutiner och regelverk.
En sjuksköterska som arbetat med systemet beskriver situationen: ”Det tar längre tid att utföra rutinuppgifter och systemet är inte intuitivt. Vi tvingas arbeta runt systemets begränsningar istället för att få hjälp av det.”
IT-projekt inom offentlig sektor i Sverige har en historia av kostnadsöverskridanden och förseningar. Millennium är dock ett av de mest kostsamma exemplen hittills, vilket väcker frågor om upphandlingsprocesser och kravställning inom den offentliga sektorn.
Hälso- och sjukvårdsexperter pekar på att regionerna ofta underskattar komplexiteten i att implementera stora IT-system i vårdmiljöer. Systemens integration med befintliga strukturer, utbildning av personal och anpassning till lokala arbetssätt är faktorer som regelmässigt orsakar fördyringar.
”Det finns ett mönster där man underskattar komplexiteten och överskattar nyttan av nya IT-system”, säger en forskare inom hälsoinformatik vid Göteborgs universitet. ”Förväntningsgapet mellan vad systemet lovar och vad det faktiskt levererar blir ofta stort.”
Beslutet kommer i en tid då regionens ekonomi redan är ansträngd, med besparingskrav inom flera verksamheter. Att avsluta ett så omfattande projekt innebär inte bara förlorade investeringar utan även kostnader för att hitta alternativa lösningar.
Regionpolitikerna står nu inför ett svårt beslut där olika alternativ måste vägas mot varandra – fortsätta med ett kritiserat system med oklar framtid, eller avbryta projektet med potentiellt höga avvecklingskostnader.
”Vi måste ta ansvar för skattebetalarnas pengar och för en fungerande vårdmiljö”, säger en ledande regionpolitiker. ”Men vilket alternativ som än väljs kommer det att kosta, både ekonomiskt och verksamhetsmässigt.”
Regionfullmäktige förväntas behandla frågan under de kommande månaderna. Under tiden fortsätter vårdpersonalen att använda en kombination av nya och äldre system i sitt dagliga arbete, vilket många beskriver som ineffektivt och tidskrävande.
Millennium-projektet har blivit en viktig påminnelse om riskerna med storskaliga offentliga IT-upphandlingar och vikten av noggrann kravspecifikation och användarinvolvering från projektets början.
23 kommentarer
Vilka är de nya alternativen? Kommer systemet att byggas upp på nytt eller finns det ett färdigt system att köpa?
Det där vet jag inte men jag gissar att det skulle kostt mycket att satsa på något nytt.
Det låter som två enorma misstag bakom varandra. Först att köpa ett dyrt IT-system som inte fungerar, och sen att låta det driva på i åratal utan att ta ett beslut.
Framtiden kommer inte att vara så lätt som det verkar.
Nu är det sen för att ba tillbaks.
Det verkar som om det inte finns några diplomatiska lösningar för att åtminstone minska förlusterna. Det blir bara att sluta och betala skamstraffet.
Har man bara lite tur så kanske man får det gröna ljuset.
Säkerligen finns det en hel del parter som står och tittar på denna situation med oro. I alla fall är det en lektion för andra som konkurrerar om liknande uppdrag.
Man lär sig ingenting av tidigare misstag.
Inte överraskande att man börjar tala om att sluta ett projekt som inte fungerar. Det är nog bäst att göra det nu innan man har slängt iväg ännu mer pengar.
När man väl började, var det liksom för sent att vända tillbaka.
Det är verkligen svårt att förstå hur man kan investera sådana summor utan att ha en klar strategi. Vårdpersonalen behöver ett system som fungerar, det är inte något man kan ge upp på.
Det är synd att de inte investerade mer tid i att sätta sig in i systemet innan köpet.
Varför har det tagit så lång tid innan de bestämt sig för att skrota systemet?
Brist på investerare, vet man aldrig.
Troligen för att alla aldrig polynnerat på hur omfattande projektet var.
Det här är ett bra exempel på varför offentliga projekt bör eskaleras i etapper. Nu har man riskerat för mycket och förlorat kontrollen över kostnaderna.
Det är blanka tappar som har misskredithet och förlitat sig på fel saker.
Det här lär bli en mycket kostsam lektion för regionen. Hoppas de lärt sig något om att noggrant granska kontrakten före köp.
Jo, det lär bli fysiskt och ekonomiskt jobbigt att klara avgiften till Oracle.
Så är det ju när man slänger bort miljarder på fel val.
En av de största riskerna med sådana här IT-projekt är att man förlitar sig på företag som inte har en etablerad plats på marknaden. Oracle kan ju veta hur systemet faktiskt ska implementeras för att fungera på bästa sätt?
Bara vi får snabbt svar, snart har vi kanske 10000 kronor i avgift per invånare.