Oro och hopp: Svenskars tankar om världsläget

I en tid präglad av globala konflikter, ekonomisk osäkerhet och klimatförändringar reagerar svenskar på olika sätt. För många är oron påtaglig, medan andra försöker behålla en positiv framtidssyn trots de utmaningar världen står inför.

Andreas Jansson, 25, tillhör de mer optimistiska. Medan han tankar sin bil erkänner han att bensinpriserna har stigit märkbart sedan konflikten i Iran, något som påverkar hans dagliga pendling till arbetet.

”Jag är inte så jätteorolig, speciellt inte för Sverige, men kanske för ekonomin i stort. Att vi ska hamna i någon slags lågkonjunktur, större än vad det är nu,” säger Andreas. Hans inställning till framtiden förblir ändå positiv: ”Det är tråkigt att hålla på och vara dyster. Man får väl bara göra det bästa av situationen. Det mesta kan man inte göra så mycket åt.”

På en brygga i solskenet sitter fyra unga vänner som nyligen lärt känna varandra – Hilma Nilsson, 23, Lea Ellingen, 27, Anna Liptajova, 20, och Shroom Hochholz, 25. Deras oro är mer uttalad och spänner över flera områden.

”Det är ganska skrämmande vad som händer runt om i världen. Det känns som att det finns en kris vart man än kollar. Och att man inte kan göra någonting åt det,” säger Lea.

När de tillfrågas om vad som bekymrar dem mest nämner Hilma klimatet, medan Shroom uttrycker oro över ”alla krig och folkmord som pågår i olika delar av världen.” Anna och Lea lyfter fram hotet mot grundläggande mänskliga rättigheter, särskilt för HBTQ-personer.

”I USA och till och med i Tyskland har det blivit värre de senaste åren. Det är riktigt läskigt,” konstaterar Lea.

Trots detta försöker gruppen aktivt att upprätthålla en positiv inställning. ”Realistiskt sett så är jag inte så optimistisk. Men jag tror att det är väldigt viktigt att försöka vara hoppfull och fortfarande försöka förändra saker åt det bättre,” förklarar Shroom. För att hantera oron värdesätter de gemenskap – möjligheten att kunna prata med varandra.

Lisa Kihlén, 52, promenerar längs vattnet och uttrycker oro för demokratins framtid och kommande generationer. ”Det är ju våra barns framtid, att de växer upp i en tid där det är väldigt oroligt och osäkert och man inte får framtidshopp,” säger hon.

Som förälder har Lisa börjat tänka på praktiska förberedelser inför eventuella kriser. ”Jag försöker behålla lugnet och hoppas att det kommer gå bra. Och sen så preppar jag lite, tänker på beredskap och vad jag kan göra om det skulle hända någonting.”

Johan Blomström, 61, njuter av en korv i solen och reflekterar över de många konflikthärdarna i världen. ”Generellt är jag orolig för världsläget, men inte för egen del och inte just här. Det är så många oroshärdar som pågår överallt. Och så väldigt impulsiva handlingar som kan utlösa saker som man inte vill ska ske.”

Trots oron ser Johan ändå positivt på framtiden: ”Den är ändå positiv. Jag tror det går över.”

Kollegorna Jack Jaehnke, 30, och Marie Ahlenius, 55, delar en paus i solen. De uttrycker både oro för den internationella situationen och den svenska inblandningen genom NATO-medlemskapet.

”Det är väl inte så jättekul och det är lite oroväckande. Nu är man i säkra Sverige, men med världsbilden är man lite orolig för ett tredje världskrig. Bara terror och tråkiga nyheter hela tiden,” säger Jack.

Marie är särskilt bekymrad över internationella ledares agerande: ”Jag tycker att det känns jätteobehagligt med de här världsledarna som vill lösa situationer med krig och eskalerar. Jag känner att vi blir indragna nu när vi är med i Nato.”

För att hantera oron väljer Marie att försöka leva i nuet trots att hon konsumerar mycket nyheter. ”Jag försöker fånga dagen och njuta av det som är här och nu. Ta tillvara på familjen och det som betyder någonting,” förklarar hon.

Jack fokuserar istället på att stötta dem i sin närhet som påverkas direkt av världshändelserna, som sin iranska sambos släktingar.

Genom dessa olika röster framträder en gemensam bild av en befolkning som navigerar mellan oro och hopp, mellan att förbereda sig för det värsta och att ändå försöka leva i nuet med en viss optimism inför framtiden.