Vinterkräksjukan nådde nyligen en ny topp.
Men vad är bästa råden om man insjuknar – inte minst efteråt?
Specialistläkaren Hilmar Gerber reder ut vad som är bra att äta och dricka och vad som är mindre bra, vilka grupper som riskerar att drabbas hårdare av virusets våldsamma förlopp – och varför det inte finns ett fungerande vaccin.
Nu ingår Hälsoliv i Expressen Premium. Här hittar du allt vårt premiummaterial.
Vinterkräksjukan orsakas av calicivirus – och sprids extremt lätt och snabbt. De allra flesta som insjuknar gör det mellan januari och mars, men man kan drabbas av kräksjuka året om. Sköra personer – exempelvis äldre och patienter med cancersjukdom – kan drabbas hårdare än andra av sjukdomen.
2021-22 är fallen av vinterkräksjuka betydligt fler än de var under 2020-21.
Enligt Folkhälsomyndighetens statistik har den senaste kräksjukan haft en rejäl topp i slutet av december förra året. Sedan sjönk antalet laboratoriebekräftade fall fram till i mitten av februari – då vände kurvan uppåt igen till en ny topp. Under vecka 12, som är den senaste mätperioden, insjuknade drygt 250 personer i vinterkräksjuka.
Vinterkräksjukan: Bättre inom ett till tre dygn
Orsaken till att vinterkräksjukan förekommer mer under den kalla årstiden har en naturlig förklaring, enligt Hilmar Gerber, specialistläkare i allmänmedicin och verksamhetschef för Husläkarmottagningen Sophiahemmet:
– Att den är mer förekommande på vintern beror förmodligen på att vi tillbringar mer tid inomhus och är närmare varandra, säger Hilmar Gerber i Sophianytt.
Om man blir sjuk så räcker det oftast med att vila och se till att dricka ordentligt. Man blir oftast bättre från kräkningar och diarréer redan inom ett till tre dygn, enligt 1177.
Om man får vinterkräksjuka så räcker det oftast med att vila och se till att dricka ordentligt. Man blir oftast bättre från kräkningar och diarréer redan inom ett till tre dygn, enligt 1177.
Foto: Shutterstock
Frågan är då: Hur vet man att att det är kräksjuka och inte någon annan magsjuka – eller rentav matförgiftning?
– Vinterkräksjukan brukar ha ett mycket hastigt insjuknande, som brukar hålla i sig 1-3 dagar och kan ge feber, muskelvärk, allmän sjukdomskänsla och huvudvärk, säger Hilmar Gerber. Magsjuka på grund av matförgiftning brukar gå över fortare och man brukar inte bli lika påverkad. I enskilda fall rådgör med 1177 eller din husläkarmottagning, säger Hilmar Gerber till Hälsoliv.
Då blir vätskebalansen i kroppen störd
Enligt Hilmar Gerber är det viktigt att först och främst undvika uttorkning under sin sjukdomsperiod:
– Vätskebalansen i kroppen blir störd när man kräks och har diarré, så se till att få i dig vätska. Gärna blandat med lite socker och salt eftersom kroppen förlorar mycket salter. Det finns färdig vätskeersättning att köpa, men det går också att göra egen.
Nyponsoppa eller blåbärssoppa fungerar
När man väl har tillfrisknat är det bra att börja äta lite försiktigt – inte för stora portioner.
– Efter en rejäl magsjuka behöver man verkligen fylla på krafterna igen. Men börja försiktigt med små portioner, en sked i taget. Återgår du till vanlig föda för snabbt kan den lätt komma upp igen. Nyponsoppa eller blåbärssoppa är bra att starta med, det är skonsamt för magen och ger energi eftersom det innehåller socker. Blåbärssoppan är dessutom lätt stoppande. I nästa steg kan det vara bra att äta probiotika, dryck eller yoghurt som innehåller goda bakterier.
Mat vid vinterkräksjuka
Om det känns bra för magen så kan man gå vidare med lättsmält kokt mat – exempelvis vit fisk som torsk, potatis eller ris.
Hilmar Gerber, specialistläkare för Husläkarmottagningen Sophiahemmet.
Foto: David Bicho
Finns det något i mat- och dryckesväg som bör undvikas då?
– Generellt är fet och stark mat ofta alltför krävande för magen, som stekt kött. Undvik också alltför fiberrik föda – det är svårsmält – och mejeriprodukter. Yoghurt med goda bakterier går bra men mjölk, grädde och ost bör du vänta lite med.
Eftersom det tar ett tag för kroppen att bygga upp näringsreserverna på nytt, så det är bra att ta det lugnt några dagar efter en vinterkräksjuka. Samtidigt är ett bra sätt att undvika smitta god handhygien, att tvätta händerna noga med tvål och vatten – det vill säga samma rekommendation som under pandemin.
Vaccin mot vinterkräksjuka?
Än så länge finns det inget vaccin mot kräksjuka.
– Nej, gruppen calicivirus – norovirus, som ger vinterkräksjukan ingår i den gruppen – är en grupp som är mycket föränderlig och forskarna har inte lyckats att ta fram ett vaccin, säger Hilmar Gerber.
Samtidigt besitter uppemot 20 procent av befolkningen en genvariant som gör att de faktiskt inte kan bli smittade av den vanligaste formen av vinterkräksjuka, enligt Min Doktor. På senare år har det dock dykt upp varianter av viruset som även kan smitta personer som tidigare varit immuna.
Svåra menssmärtor kan vara okända sjukdomen
Experter: Så förebygger du vanliga tandproblemet
Stora löpguiden: Så klarar du 5 kilometer på 5 veckor
14 bästa matvalen på påskbordet