Forskare kräver skärpta kostråd mot ultraprocessad mat

Ultraprocessad mat kopplad till kroniska sjukdomar enligt The Lancet – svenska forskare kritiska

Den ansedda medicinska tidskriften The Lancet har i en ny rapport lyft fram ultraprocessad mat som en betydande riskfaktor för ökningen av kroniska sjukdomar globalt. Tidskriften uppmanar nu till krafttag mot livsmedelsindustrin och menar att folkhälsan måste prioriteras framför ekonomiska intressen.

I rapporten, som publicerades tidigare denna vecka, sammanställer The Lancet forskningsresultat som pekar på ett tydligt samband mellan konsumtion av ultraprocessad mat och flera allvarliga hälsoproblem, däribland hjärt-kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och vissa cancerformer.

”Det finns nu tillräckligt med vetenskapligt underlag för att vidta åtgärder”, skriver tidskriftens redaktörer i en ledare. ”Dags att sätta folkhälsan före vinsten.”

Med ultraprocessad mat avses vanligtvis industritillverkade livsmedel som innehåller tillsatser, konserveringsmedel, smakförstärkare och andra ingredienser som sällan används i hemmaköket. Exempel inkluderar läsk, godis, färdiga måltider, frukostflingor med högt sockerinnehåll samt olika snacks och bakverk.

Enligt The Lancet har konsumtionen av dessa livsmedel ökat markant under de senaste decennierna, parallellt med stigande nivåer av fetma och kroniska sjukdomar. Tidskriften argumenterar för att livsmedelsföretagen måste ta större ansvar och att lagstiftare bör överväga åtgärder som exempelvis särskilda skatter på ultraprocessad mat, tydligare märkning och begränsningar av marknadsföring, särskilt den som riktar sig till barn.

Svenska forskare ställer sig dock skeptiska till The Lancets slutsatser. Flera framstående nutritionsexperter vid svenska universitet menar att sambanden inte är så entydiga som tidskriften hävdar och att det saknas tillräckligt starka vetenskapliga bevis för att motivera nya kostråd.

”Det finns metodologiska problem med många av de studier som citeras”, säger Anna Bergström, professor i nutritionsepidemiologi vid Karolinska Institutet. ”Att enbart fokusera på graden av processning är en förenkling som riskerar att leda till felaktiga slutsatser. Vi måste se till hela kostmönstret och den näringsmässiga kvaliteten.”

Livsmedelsverket har hittills intagit en avvaktande hållning och har inte utfärdat specifika varningar mot ultraprocessad mat i sina kostråd. Myndigheten betonar istället vikten av att äta varierat med mycket grönsaker, fullkorn och begränsade mängder socker och salt.

”Vi följer forskningen noga”, säger Ulla-Kaisa Koivisto Hursti, nutritionsexpert vid Livsmedelsverket. ”Men vi anser att det behövs mer forskning innan vi kan dra säkra slutsatser om ultraprocessad mat som helhetskategori.”

Livsmedelsindustrin, representerad av branschorganisationen Livsmedelsföretagen, har också reagerat på The Lancets rapport. De menar att begreppet ”ultraprocessad mat” är problematiskt eftersom det inkluderar en mycket bred kategori av produkter med vitt skilda näringsinnehåll.

”Det finns många processade livsmedel som är näringsrika och kan ingå i en hälsosam kost”, framhåller Marie Söderqvist, VD för Livsmedelsföretagen. ”Att demonisera all industriellt tillverkad mat löser inga problem. Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra våra produkter och minska innehållet av socker, salt och mättat fett.”

Debatten om ultraprocessad mat har vuxit i intensitet under senare år, särskilt efter att den brasilianske forskaren Carlos Monteiro introducerade NOVA-klassificeringssystemet, som kategoriserar livsmedel efter graden av processning snarare än näringsinnehåll.

Forskare som förespråkar detta synsätt menar att ultraprocessad mat ofta är designad för att vara extremt smaklig, vilket kan leda till överkonsumtion, och att den innehåller kombinationer av ingredienser som kan ha negativa hälsoeffekter även om de enskilda komponenterna är godkända.

Trots oenigheten bland experter är de flesta överens om att en kost baserad på färska, minimalt processade råvaror generellt är att föredra framför en diet dominerad av industriellt tillverkade produkter. Samtidigt erkänner många att snabbmat och färdiga produkter fyller en viktig funktion i många människors tidspressade vardag.

För konsumenter innebär den pågående debatten fortsatt osäkerhet kring kostråd. Tills vidare rekommenderar de flesta experter ett balanserat förhållningssätt: att begränsa intaget av uppenbart ohälsosamma produkter samtidigt som man strävar efter att inkludera mer grönsaker, frukt, baljväxter och fullkorn i kosten.