Svensk sjukvård excellerar ofta i behandlingen av hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och flimmer, men det finns en stor brist gällande hur dessa sjukdomar påverkar patienternas sexuella liv. Trots att många hjärtpatienter har frågor och bekymmer angående sin sexuella hälsa, får endast en liten andel den information de behöver. Forskning visar att en betydande andel patienter är intresserade av att få mer information, men hälso- och sjukvårdspersonal glömmer ofta att ta upp dessa frågor i sina samtal med patienterna. Tiny Jaarsma, professor i omvårdnad vid Linköpings universitet, betonar att detta tyder på ett systemfel inom vården när det kommer till sexuell hälsa.
I en studie som genomfördes av Jaarsma och Kunskapscentrum för sexuell hälsa i Västra Götalandsregionen, undersöktes vad 135 hjärtpatienter, både män och kvinnor, fick veta om sin sexuella hälsa relaterad till deras diagnos. Deltagarna, med en genomsnittsålder på 65 år, hade ofta allvarliga hjärtproblem som högt blodtryck och överlevt hjärtattacker. Resultaten av studien, som kommer att presenteras på ett internationellt möte, avslöjade en alarmant brist på information från vårdgivare. Medan nästan 80 % av patienterna önskade att få information om hur deras sjukdomar kunde påverka deras sexuella liv, var det endast 5 % som faktiskt fått den.
Det råder uppenbar oro bland patienterna gällande möjliga biverkningar av mediciner och hur dessa påverkar deras sexuella funktion, inklusive rädsla för impotens och ångest eller smärta under sex. Det finns en missuppfattning om att sexuell aktivitet skulle kunna förvärra hjärtproblem, vilket bidrar till patienters tvekan att diskutera ämnet. Enligt Tiny Jaarsma är det viktigt att förstå att de flesta hjärtpatienter, så länge de är stabila och medicinskt behandlade, kan ha ett normalt sexliv. Särskilt efter en okomplicerad hjärtinfarkt rekommenderas det att återgå till sexuell aktivitet efter två veckor.
Jaarsma påpekar att en fungerande sexuell hälsa ofta ses som en ”lyx” istället för en grundläggande rättighet, vilket resulterar i en bristande diskussion kring ämnet. Hon argumenterar för vikten av att särskilt ta hänsyn till yngre patienter med hjärtproblem, som söker återgå till ett aktivt liv inklusive dating och intim samvaro. Om dessa frågor inte adresseras kan det leda till ökade känslor av isolering och oro. Det finns en enorm potential för förbättring inom vården när det gäller att hantera sexuella hälsobekymmer.
För att skarpt förbättra den nuvarande situationen planerar Jaarsma ett samarbete med Hjärt-lungfonden för att skapa informationsmaterial om sambandet mellan hjärtsjukdom och sexuell hälsa. Detta initiativ syftar till att öka kunskapen och medvetenheten bland både patienter och vårdpersonal. Genom att integrera information om sexuell hälsa som en del av rehabiliteringen för hjärtpatienter hoppas man kunna bryta ner stigma och uppmuntra mer öppna samtal.
Sammantaget står det klart att trots att hjärt-kärlsjukdomar alltjämt utgör ett allvarligt folkhälsoproblem, måste vården bli bättre på att inkludera frågor kring sexuell hälsa. Med miljoer av drabbade i Sverige är det viktigt att säkerställa att patienter inte bara får behandling för sina fysiska symptom utan även beaktas i en helhetssyn som omfattar deras sexuella liv. Förbättrad kommunikation och utbildning kan leda till ett mer holistiskt omhändertagande där patienter känner sig sedda och hörda i sina behov.
