Högt blodtryck bland barn nästan dubbelt så vanligt: ”Skrämmande ökning”

I en oroande utveckling visar nya forskningsresultat att antalet barn och ungdomar med högt blodtryck har ökat markant globalt under de senaste två decennierna. Experter inom folkhälsa uttrycker nu allvarlig oro över vad denna trend kan innebära för kommande generationers hälsa.

Enligt den senaste statistiken har förekomsten av högt blodtryck hos personer under 18 år stigit med alarmerande siffror. Denna ökning är särskilt oroande eftersom högt blodtryck i unga år kan leda till allvarliga hjärt-kärlsjukdomar senare i livet.

Professor Anna Lindberg vid Karolinska Institutet förklarar att situationen är komplex. ”Det vi ser nu är resultatet av flera samverkande faktorer. Ändrade kostvanor, minskad fysisk aktivitet och ökat skärmtid spelar alla in i denna utveckling,” säger hon.

Studier visar att högt blodtryck hos barn och unga ofta går oupptäckt eftersom symtomen kan vara subtila eller helt frånvarande. Till skillnad från vuxna, där regelbundna blodtryckskontroller är standard vid läkarbesök, mäts barns blodtryck mer sällan.

”Det problematiska är att högt blodtryck i barndomen ofta fortsätter in i vuxenlivet. Vi ser allt fler unga patienter som utvecklar tillstånd som tidigare främst drabbade äldre personer,” berättar överläkare Johan Svensson vid Barnsjukhuset i Göteborg.

Globala studier pekar på att cirka 4-5 procent av alla barn och ungdomar nu har förhöjt blodtryck, jämfört med omkring 1-2 procent för tjugo år sedan. I Sverige följer utvecklingen samma mönster, även om siffrorna är något lägre än i många andra industriländer.

Den stora frågan är varför denna ökning sker. Forskare identifierar flera nyckelfaktorer. Ökad konsumtion av processad mat med högt salt- och sockerinnehåll utgör en betydande riskfaktor. Samtidigt har barns fysiska aktivitet minskat drastiskt, med mer tid framför skärmar och färre timmar av spontan rörelse.

”Det finns också ett tydligt samband med övervikt och fetma bland barn, vilket i sig har ökat markant under samma period,” förklarar nutritionist Lena Bergström vid Uppsala universitet. ”När vi ser barn med högt blodtryck idag, är övervikt ofta en bidragande faktor, men inte alltid.”

Experterna betonar dock att det finns effektiva åtgärder som familjer kan vidta för att minska risken. Regelbunden fysisk aktivitet står högst på listan. Internationella rekommendationer förespråkar minst 60 minuters måttlig till intensiv fysisk aktivitet dagligen för barn och ungdomar.

”Det behöver inte vara organiserad idrott,” påpekar barnläkare Maria Nilsson. ”Promenader, cykling, lek utomhus – all rörelse räknas och gör skillnad för blodtrycket.”

Kosten spelar också en avgörande roll. Att begränsa intaget av salt, socker och mättat fett samtidigt som man ökar konsumtionen av frukt, grönsaker och fullkorn kan ha betydande positiv inverkan på barns blodtryck.

Folkhälsomyndigheten har nyligen lanserat en nationell kampanj för att öka medvetenheten om problemet. Kampanjen riktar sig både till föräldrar och skolpersonal med konkreta råd om hur man kan främja en hälsosam livsstil hos barn.

”Vi måste ta detta på allvar nu för att undvika en epidemi av hjärt-kärlsjukdomar när dessa barn blir vuxna,” varnar professor Lindberg. ”Samtidigt vill vi inte skrämma föräldrar, utan snarare ge dem verktygen att göra positiva förändringar.”

Forskare rekommenderar också att blodtryckskontroller blir en mer rutinmässig del av barns hälsokontroller, särskilt för barn med riskfaktorer som övervikt eller familjehistorik av högt blodtryck.

”Tidig upptäckt är avgörande,” säger Johan Svensson. ”Med rätt livsstilsförändringar kan de flesta fall av högt blodtryck hos barn hanteras utan medicinering.”

Experterna är eniga om att problemet kräver en bred ansats som involverar hela samhället, från familjer och skolor till beslutsfattare och livsmedelsindustrin. Endast genom gemensamma ansträngningar kan trenden vändas och de långsiktiga hälsoriskerna för nästa generation minskas.