”Jag spenderar hellre pengarna här och nu med barnen”

Efter flera omvälvande livsförändringar har Johan Strand börjat omvärdera sin syn på pengar och livskvalitet, en resa som fått honom att ifrågasätta materialismens verkliga värde. Med en bakgrund som präglats av ekonomisk framgång har han nu tagit ett kliv tillbaka för att granska vad som egentligen ger livet mening.

– Om man dör med en miljon på banken så har man arbetat för mycket, säger Johan Strand när vi träffar honom för en intervju om hans nya livssyn.

Strand, som tidigare levde vad många skulle beskriva som ett framgångsrikt liv med hög materiell standard, upplevde en vändpunkt efter flera personliga händelser som fick honom att stanna upp och reflektera. Det som tidigare känts viktigt – statussymboler, karriärmål och ekonomisk tillväxt – började plötsligt kännas ihåligt.

– Jag hade allt som samhället säger att man ska eftersträva, men insåg att det inte gjorde mig lyckligare. Tvärtom kände jag mig fast i ett ekorrhjul där arbetet tog över allt mer av mitt liv, berättar han.

Denna insikt kom inte plötsligt utan växte fram genom flera livsförändringar. Enligt Strand var det framför allt personliga relationer och upplevelser som fick honom att omvärdera sin livssituation.

Sveriges konsumtionskultur och arbetsmarknad har länge uppmuntrat till karriärfokus och materiellt välstånd. Statistik från Statistiska Centralbyrån visar att svenskar arbetar i genomsnitt 1 700 timmar per år, samtidigt som stressnivåerna och utmattningssyndrom ökar i samhället. Denna trend är något som Strand nu aktivt försöker motverka i sitt eget liv.

– Vi lever i ett samhälle där framgång ofta mäts i lön, titlar och ägodelar. Men ingen har på sin dödsbädd ångrat att de inte tillbringade mer tid på kontoret, säger han.

Istället för traditionell ekonomisk trygghet söker Strand nu vad han kallar ”ekonomisk frihet” – ett tillstånd där pengar inte är målet i sig utan ett verktyg för att leva det liv han verkligen vill ha. Detta innebär för honom en balans mellan arbete, fritid och personliga relationer.

Trenden med att ifrågasätta arbetets centrala roll i livet är inte unik för Strand. Flera studier, bland annat från Karolinska Institutet, har visat ett ökat intresse för ”downshifting” bland svenskar i åldrarna 30-50 år – personer som väljer att gå ner i arbetstid eller byta till mindre krävande jobb för att prioritera livskvalitet.

– Pandemin var för många en väckarklocka. När människor tvingades stanna hemma började många reflektera över vad som verkligen betyder något. För mig var processen redan igång, men den förstärktes definitivt, förklarar Strand.

Ekonomer som Linda Wennberg vid Handelshögskolan i Stockholm menar att denna trend kan få långsiktiga konsekvenser för arbetsmarknaden och samhällsekonomin.

– Vi ser en växande grupp välutbildade personer som aktivt väljer bort högre inkomster för mer fritid. Det är intressant ur ett samhällsperspektiv eftersom det utmanar traditionella ekonomiska modeller, säger Wennberg.

För Strand handlar ekonomisk frihet inte om att helt avstå från arbete eller ambitioner, utan om att omvärdera deras plats i livet.

– Jag arbetar fortfarande, men mina beslut styrs inte längre av vad som ger mest pengar utan vad som ger mig mest livskvalitet. Det kan låta banalt, men det är en radikal förändring i hur jag lever, berättar han.

Detta nya perspektiv har även påverkat hans syn på sparande och pension. Istället för att fokusera på att bygga upp ett så stort kapital som möjligt, strävar han efter en balans där han kan njuta av livet idag samtidigt som han har en rimlig trygghet för framtiden.

– Jag vill begravs med vackra minnen, inte med en förmögenhet som jag aldrig fick uppleva, säger Strand eftertänksamt.

Hans berättelse speglar en växande rörelse i det svenska samhället, där allt fler ifrågasätter den traditionella kopplingen mellan arbete, pengar och lycka – en utveckling som kan komma att förändra hur vi ser på framgång och livskvalitet i framtiden.