Missvisande cancerinformation till kvinnor i klimakteriet

I USA har man tagit ett viktigt beslut gällande hormonläkemedel för kvinnor i klimakteriet. Varningstexter om hormonbehandling vid klimakteriebesvär tas nu bort från läkemedelsförpackningar. Detta representerar en betydande förändring i hur man kommunicerar risker med hormonterapi, men i Sverige kvarstår fortfarande missvisande varningstexter.

– USA gör en total omsvängning, säger Angelica Lindén Hirschberg, professor i gynekologi och obstetrik vid Karolinska Institutet.

Förändringen i USA markerar ett skifte i den vetenskapliga uppfattningen om hormonbehandling vid klimakteriet. Under flera decennier har hormonterapi varit föremål för kontroverser efter att en stor amerikansk studie från början av 2000-talet, Women’s Health Initiative (WHI), indikerade ökade risker för bröstcancer, hjärt-kärlsjukdomar och stroke.

Dessa resultat ledde till drastiskt minskad förskrivning av hormonläkemedel globalt och till att varningstexter infördes på förpackningarna. Men under de senaste åren har nya analyser och studier målat en mer nyanserad bild av riskerna.

– Den ursprungliga tolkningen av studierna var överdrivet alarmistisk. Nyare forskning visar att för de flesta kvinnor som börjar med hormonbehandling i samband med klimakteriet överväger fördelarna riskerna, förklarar Lindén Hirschberg.

Det amerikanska läkemedelsverket FDA:s beslut grundar sig på en omfattande genomgång av den senaste vetenskapliga evidensen. Myndigheten har konstaterat att de tidigare varningstexterna inte längre är aktuella och kan avskräcka kvinnor från behandling som skulle kunna förbättra deras livskvalitet avsevärt.

I Sverige har Läkemedelsverket ännu inte följt USA:s exempel. De svenska läkemedelsförpackningarna bär fortfarande varningstexter som enligt kritiker inte speglar dagens kunskapsläge.

– Det är problematiskt att vi har förpackningar med information som inte längre anses korrekt enligt den senaste forskningen. Det skapar onödig oro och kan leda till att kvinnor avstår från behandling som skulle hjälpa dem, säger Lindén Hirschberg.

Klimakteriebesvär drabbar cirka 75 procent av alla kvinnor. Symtomen varierar från milda till mycket svåra och kan innefatta värmevallningar, sömnstörningar, humörsvängningar, torra slemhinnor och ledvärk. För många kvinnor innebär detta en betydande försämring av livskvaliteten och arbetsförmågan.

Mona Steiner, ordförande i patientföreningen Klimakteriet.se, välkomnar den amerikanska förändringen.

– Vi har länge kämpat för en uppdatering av informationen kring hormonbehandling. Många kvinnor lider i tysthet för att de är rädda för behandling på grund av föråldrad information. Det är på tiden att vården och myndigheterna tar till sig den nya kunskapen, säger hon.

Läkemedelsverket i Sverige uppger att man kontinuerligt utvärderar den vetenskapliga evidensen kring hormonbehandling, men att processen för att ändra varningstexter är komplex och tidskrävande, särskilt eftersom den ofta kräver koordinering på EU-nivå.

– Vi följer noggrant utvecklingen internationellt och har en pågående dialog med expertgrupper. Eventuella förändringar måste dock baseras på en grundlig genomgång av all tillgänglig data, säger Sofia Wallström, generaldirektör vid Läkemedelsverket.

Från läkarhåll efterfrågas nu en skyndsam översyn av de svenska riktlinjerna och informationen till patienter.

– Det handlar ytterst om kvinnors rätt till korrekt information och adekvat behandling. Vi bör inte ha en situation där amerikanska kvinnor får en typ av information och svenska kvinnor en annan, trots att den vetenskapliga grunden är densamma, påpekar Lindén Hirschberg.

Förespråkare för en förändring menar att uppdaterade riktlinjer inte bara skulle hjälpa individuella patienter utan också potentiellt minska samhällskostnader i form av sjukskrivningar och onödiga vårdbesök.

Frågan berör även ett bredare perspektiv om kvinnohälsa och hur den prioriteras inom forskning och vård. Kritiker har länge påpekat att kvinnors hälsoproblem generellt ges mindre uppmärksamhet och forskningsmedel jämfört med tillstånd som främst drabbar män.