Nya riktlinjer kan ge bättre vård vid klimakteriebesvär

I slutet av kvinnans fertila ålder, vanligen runt 50 år, avtar äggstockarnas funktion. Antalet ägg är färre och östrogenproduktionen minskar. När kvinnan inte haft mens på ett år – alltså i efterhand – fastställer man menopausen. Medianåldern i Sverige är 52 år, men den kan variera stort.

Att östrogenproduktionen sjunker kan ge besvär. Var tredje kvinna har det så jobbigt att hon vill ha någon slags hjälp. 

Vallningar, svettningar och sömnproblem är de allra vanligaste symtomen. Kvinnan kan också få kraftigare blödningar, depressiva symtom och nedstämdhet – vilket tros ha mycket med sömnproblemen att göra, upprepade urinvägsinfektioner, smärta vid samlag och andra problem med sexlivet.

– Livskvaliteten kan bli uttalat påverkad, både på arbete och fritid. Dessutom påverkar det människorna i kvinnans närhet, som hennes partner, säger Viveca Odlind, professor i gynekologi och senior expert på Läkemedelsverket. 

Nu ingår Hälsoliv i Expressen Premium. Här hittar du allt vårt premiummaterial

En svängig historia

Synen på hormonbehandling – östrogentabletter med eller utan gestagen – vid klimakteriebesvär har varit en mycket föränderlig historia. När behandlingarna först kom skrevs de ut generöst och under lång tid. Östrogen kan man ta livet ut, tyckte vissa läkare. 

Men i början av 2000-talet störtdök förskrivningen. Stora amerikanska och brittiska studier visade att behandlingen gav ökad risk för död i bröstcancer och hjärtkärlsjukdomar som stroke och hjärtinfarkt. Användningen halverades på några månader.

– Studierna var stora, välgjorda och randomiserade. De fick ett jättestort genomslag i media och ledde till att behandlingsviljan sjönk som en sten, konstaterar Viveca Odlind.

Men i de äldre studierna ingick kvinnor över 60 år, som naturligt har högre risk för hjärtkärlsjukdomar. De senaste 20 åren har det kommit många nya studier. Bland annat att yngre kvinnor som får menopausal hormonbehandling, MHT, inte får någon ökad risk för kranskärlssjukdomar som infarkt och stroke. 

– Ny kunskap har tillkommit och därför har vi sammanställt nya riktlinjer. Det finns inga hjärt- och kärlrisker med MHT för friska kvinnor före 60 års ålder. Behandlingen bör sättas in så tidigt som möjligt, när besvären startar, i regel runt 50-årsåldern. 

Viktigt väga nytta mot risken

Det vanligaste är att klimakteriebesvären pågår i ungefär fem år, även om också detta är väldigt individuellt. För varje kvinna måste nyttan vägas mot risken. Precis som p-piller kan MHT ge risk för blodproppar, särskilt första tiden. 

Dessutom finns en liten ökad risk för bröstcancer, som ökar ju längre behandlingen pågår. Utan MHT får 13 av 1000 kvinnor bröstcancer på fem år, kombinationsbehandling med östrogen och gestagen i fem år ger 8 extra fall per 1000 användare.   

– Sen ska man inte ta behandlingen hur länge som helst och man ska ha lägsta effektiva dos. Vi tycker läkaren kan erbjuda återbesök och att man eventuellt försöker sluta med behandlingen med en eller ett par års intervall, säger Viveca Odlind.

Minskar vallningar, sömnbesvär och livmodercancer

Förutom minskning av vallningar, sömnbesvär finns andra fördelar med behandlingen, som minskad risk för hjärtkärlsjukdom, färre urinvägsinfektioner och benbrott. Dessutom skyddar behandlingen mot livmodercancer. 

– Det finns starka bevis för att MHT är en effektiv behandling som förbättrar livskvaliteten. Det påverkar också slemhinnan i vaginan positivt och många kvinnor tycker att de får ett bättre sexliv.

Östrogen kan också tas som tablett eller plåster. Särskilt om kvinnan har riskfaktorer för hjärtkärlsjukdomar kan plåster vara bra alternativ. 

Många kvinnor efterfrågar bioidentiskt progesteron som alternativ till gestagen. Det förekommer förskrivning av vaginala beredningar ”off label” samt licensförskrivning av peroralt progesteron. Men eftersom det i dag inte finns några registrerade läkemedel i Sverige på den indikationen ger Läkemedelsverket inga direkta rekommendationer om det.  

– Sök vård om dina besvär påverkar din livskvalitet och ditt dagliga liv. I den ideala världen kan du få hjälp av din allmänläkare, annars får du söka till den gynekologiska öppenvården, säger Viveca Odlind. 

Om man har problem med torra slemhinnor och urinvägsinfektioner är lokal behandling med östrogenvagitorer eller -kräm en säker och effektiv behandling och speciellt lämpligt när man blir litet äldre, enligt professorn.

Vill motverka ojämlik vård

En av anledningarna till att Läkemedelsverket kommer med nya rekommendationer nu beror på att tidigare studier visar på både underbehandling och en högst ojämlik vård. Kvinnor i storstadslän får oftare hjälp med sina klimakteriebesvär än kvinnor på landsbygden. 

Nästan dubbelt så många kvinnor i Uppsala och Stockholm fick hormoner utskrivet jämfört med kvinnor i Jämtland och Kronoberg, enligt Socialstyrelsens kartläggning. Det beror bland annat på att det är glest med gynekologer i glesbygden. Läkemedelsverkets nya rekommendationer riktar sig till alla läkare – men alldeles särskilt till allmänläkarna. 

– Jag hoppas att fler kvinnor ska få hjälp, oavsett var i landet de bor. Och att allmänläkarna ska känna att de har ett tryggt kunskapsstöd som gör att de vågar skriva ut hormoner när det behövs. 

Klimakteriebesvär? Ta symtomen på allvar

Gynekologen: Så lindrar du besvär vid klimakteriet

Gyunel: Jag hamnade i klimakteriet före 40

Nina, 41: ”Trodde att mamma skulle dö”

Jörgen berättar: Jag blir dumpad – varje månad