Ny start för självförbättring – hur man förvandlar uteblivna nyårslöften till positiva livsförändringar
Känner du dig besviken över att nyårslöftena eller förhoppningarna för 2025 inte blev verklighet? Sluta vara så hård mot dig själv. Troligen gjorde du andra kloka val istället, eller så kan du helt enkelt flytta över dina ambitioner till nästa år. Här finns vägledning för hur du kan påbörja livsstilsförändringar på ett realistiskt och hållbart sätt.
Nyckeln till en bättre självbild
En av de vanligaste källorna till frustration är vår benägenhet att granska det förflutna med kritiska ögon. Många ångrar tidigare val, vilket kan leda till en ond cirkel av negativa tankar. Det finns dock bättre sätt att hantera ånger – genom att se den som en möjlighet till lärdom och utveckling.
Samtidigt finns en utbredd missuppfattning om självkänslans roll i vårt välbefinnande. Psykologen Siri Helle varnar för ”myten om självkänslans magi” – idén att förbättrad självkänsla automatiskt löser alla livets utmaningar. Verkligheten är mer nyanserad, och många försök att stärka självkänslan kan vara kontraproduktiva.
Vår värsta kritiker är ofta vi själva. Psykologen Sofia Viotti beskriver den inre självkritikern som vår personliga mobbare, och påpekar hur destruktivt det kan vara att ständigt nedvärdera sig själv. Hon erbjuder konkreta metoder för att tygla denna inre röst och utveckla en mer konstruktiv dialog med sig själv.
Hitta tillbaka till livsglädje i alla åldrar
Många upplever att livet tappar sin glöd med åldern. En läsare i 60-årsåldern berättar om hur tidigare intressen och aktiviteter inte längre ger samma tillfredsställelse. Psykologen Anna Bennich ger råd om hur man kan återupptäcka livets glädje även senare i livet.
Lyckoforskaren Arthur C. Brooks framhåller vikten av att ta semestern på lika stort allvar som karriären. Han menar att många människor är mentalt frånvarande och därmed går miste om värdefulla upplevelser. Denna frånvaro kan också yttra sig som en ”offerkofta” – en benägenhet att se sig själv som ett offer för omständigheterna snarare än en aktiv deltagare i sitt eget liv.
För äldre personer har psykologiforskaren Pär Bjälkebring identifierat tre nyckelfaktorer som bidrar till lycka på ålderns höst. Intressant nog visar hans forskning att vissa 80-åringar rapporterar högre välbefinnande än många 50-åringar.
Från soffsittare till aktiv livsstil
Att komma igång med träning är en vanlig utmaning. Professor Daniel Arvidsson vid Göteborgs universitet erbjuder en trestegsmetod för att utveckla hälsosammare vanor. Hans råd är inte bara praktiska utan också vetenskapligt förankrade.
Ett särskilt problem uppstår när en partner har ”gubbat” eller ”gummat” till sig – blivit passiv och ointresserad av fysisk aktivitet. Artikeln ger tips på hur man kan motivera en soffsittande partner utan att skapa konflikter eller missnöje.
För de som vill utvärdera sin egen fysiska form har professor Örjan Ekblom vid Gymnastik- och Idrottshögskolan sammanställt ett test som mäter gränserna för steg, hopp, balans och styrka.
Betydelsen av vänskap och sociala relationer
Många vuxna kämpar med att hitta och behålla meningsfulla vänskaper. En läsare med ett lyckligt äktenskap och ett bra jobb känner ändå skam över att sakna en riktig vän att anförtro sig till. Anna Bennich ger råd om hur man kan bryta ensamhetens spiral och utveckla djupare vänskapsband.
Psykologen Daniel Ek specialiserar sig på vänskap och menar att dessa relationer bör prioriteras högre i våra liv. Han erbjuder konkreta strategier för att fördjupa ytliga bekantskaper och upprätthålla vänskaper trots livets förändringar som flytt eller familjebildning.
Morgonrutiner och återhämtning som förändrar livet
Våra sömnvanor kan ha överraskande effekter på vårt psykiska välbefinnande. En ny studie från Stockholms universitet visar att vissa sömnmönster är förknippade med ökad risk för psykisk ohälsa.
Återhämtning är också ett område där många gör fel utan att veta om det. Forskaren Lina Ejlertson varnar för ”stresslaxing” – återhämtningsaktiviteter som faktiskt ökar stressen i stället för att lindra den. Hon ger experttips för hur man kan återfå kraft, ork och motivation på ett effektivt sätt.
Digitala vanor och koncentrationsförmåga
Den ständiga skrollningen på sociala medier kan ha långsiktiga negativa effekter på hjärnans förmåga till koncentration, särskilt för unga. Hjärnforskaren Henrik Jörntell varnar: ”Det riskerar att påverka personen under resten av livet.”
Som motvikt finns naturens positiva inverkan på hjärnan väl dokumenterad. Forskare har undersökt exakt hur naturen förbättrar vår koncentrationsförmåga och vilka konkreta aktiviteter som ger störst effekt.
Hantera tidsbrist och stress i vardagen
Många upplever att tiden inte räcker till för allt de vill göra. Fysikern Bodil Jönsson menar att problemet kanske inte är brist på tid utan snarare att vi investerar den fel. Hon delar med sig av vanliga misstag som får tiden att rinna iväg och strategier för att frigöra sig från tidspressen.
För personer med adhd eller liknande utmaningar kan rätt hjälpmedel göra stor skillnad. Två arbetsterapeuter listar 30 saker i hemmet som kan underlätta vardagen för personer som behöver extra struktur.
I en stressig vardag blir det också viktigt att fokusera på de hälsovanor som ger störst effekt. Experter delar leva länge-strategier som passar den med ont om tid.
När kärleken inte infinner sig
Dejtandet kan vara frustrerande för många, särskilt om man gör vissa vanliga misstag. En omstart med nya perspektiv kan öka chanserna att hitta en långvarig kärleksrelation.
Psykoterapeuten Maria Farm påpekar att vi idag har ”enorma krav på kärleken” som kan leda till osunda tvångstankar och till slut döda kärleken istället för att främja den.
För den som känner hopplöshet inför att hitta en partner finns stöd. En läsare närmar sig 40 och har aldrig haft ett längre förhållande, vilket får honom att känna ensamhet och otillräcklighet. Psykoterapeuten Daniel Rosenlind ger råd om hur man kan hantera dessa känslor.
Obesvarad kärlek är också en smärtsam upplevelse, men psykologen Camilla von Below erbjuder ett första hjälpen-kit för att hantera och komma över denna typ av hjärtesorg.
Trots livets utmaningar finns det alltid hopp. Berättelser som Tobias Hellströms, som fick sitt första fasta jobb efter 16 års arbetslöshet, eller 15-årige hemmasittaren Manne Michaelsen som fann sin röst genom att föreläsa om livet med diagnoser, visar att positiv förändring är möjlig även i svåra situationer.














5 kommentarer
Det är intressant hur självkänsla ofta förstås fel. Myten att hög självkänsla löser allt är tydligen vanligt spridd, trots att det inte är så enkelt som det låter.
Jag undrar om psykologerna överväger hur olika kulturer och sammanhang påverkar självbilden? Exempelvis kan gruppdynamik spela stor roll.
Jag tycker att artikeln ger goda tips på hur man kan arbeta med livsstilsförändringar istället för att skuldbelägga sig för misslyckade nyårslöften.
Det låter som att det finns mycket att vinna på att avsluta den hårda självgranskningen. Att se misstag som läroprocesser borde vara mer prioriterat.
Det är intressant att höra att många försök att stärka självkänslan kan vara kontraproduktiva. Behandlungarbetet måste utgå från ett mer individanpassat tillvägagångssätt.