Mellan 1990 och 2022 har det skett en dramatisk ökning av antalet individer över 18 år som diagnostiserats med diabetes, både typ 1 och typ 2. Enligt en internationell genomgång hade 2022 cirka 828 miljoner personer diabetes, och den mest markanta ökningen observerades bland vuxna med typ 2-diabetes. Studier indikerar att denna utbredning är en oroande trend som påverkar både män och kvinnor globalt, och att det sammanfaller med förändringar i livsstil och kostvanor.
Trots den ökade förekomsten av diabetes lider nästan 60 procent av de drabbade över 30 år av brist på adekvat behandling. En omfattande studie genomförd i samarbete med Världshälsoorganisationen (WHO) avslöjar att många individer inte har tillgång till nödvändig medicinsk vård. Detta problem är särskilt påtagligt i låg- och medelinkomstländer, där tillgången till behandling ofta är begränsad, och i vissa av dessa länder saknar upp till 90 procent av de drabbade tillgång till mediciner.
Ökningen av diabetesfall är särskilt utmärkande i låg- och medelinkomstländer som Pakistan, där inskrivna patienter har ökat från 9 till nästan 31 procent under den senaste tiden. Jan Eriksson, överläkare och professor i klinisk diabetesforskning vid Uppsala universitet, påpekar att förändrade levnadsvanor, inklusive ökat kaloriintag och ohälsosamma kostval, har bidragit till denna trend. Övervikt och bristande fysisk aktivitet betraktas som betydande riskfaktorer för diabetesutveckling och är en del av det komplexa mönster av hälsoförändringar i dessa regioner.
I motsats till situationen i låginkomstländerna uppvisar vissa västeuropeiska länder, som Sverige, Danmark och Frankrike, endast små eller inga ökningar i diabetesfall. Även Japan och Kanada klarar sig relativt bra. Dessa länder har genomfört effektiva hälsoinitiativ och har en välutvecklad medicinsk infrastruktur som möjliggör att en stor mängd av deras befolkning får nödvändig vård. I höginkomstländerna som USA är dock diabetesfrekvensen hög. År 2022 rapporterades att 11 procent av kvinnor och 14 procent av män hade diabetes, vilket understryker vikten av att fortsätta arbeta för att bekämpa denna globala epidemi.
I Sverige har takten för nyupptäckta fall av typ 2-diabetes avtagit, medan antalet patienter med typ 1 fortsätter att öka. Jan Eriksson medger att även om fler personer lever med både typ 1 och typ 2-diabetes, är det ett resultat av att sjukdomsbehandlingar har blivit mer effektiva och att patienter lever längre med sina diagnoser. Detta kan ses som en positiv utveckling inom diabetesvården, där framsteg i behandling och förebyggande åtgärder gör det möjligt för individer att hantera sin sjukdom mer framgångsrikt.
Den omfattande kartläggningen av diabetesförekomst som forskarna utfört involverar data från 175 länder och representerar en av de mest detaljerade analyserna av diabetes världen över. Genom att samla in och dokumentera denna data kan forskare och hälsoorganisationer bättre förstå de trender och faktorer som bidrar till ökad diabetesprevalens och arbeta mot att förbättra vård och behandling globalt. Det blir tydligt att både medvetenhet om livsstilsförändringar och ökad tillgång till medicinsk hjälp är avgörande för att hantera denna växande hälsofråga.
