Skabbutbrott på Skänningeanstalten drabbar intagna på separata avdelningar
Den senaste månaden har Kriminalvården bekräftat flera fall av hudinfektionen skabb bland intagna på Skänningeanstalten. Utbrottet har drabbat två avdelningar som enligt myndighetens uppgifter är helt separerade från varandra.
Totalt har en handfull fångar konstaterats smittade av parasiten, men även personer i deras omedelbara närhet har genomgått behandling för den smittsamma hudåkomman. Skabb orsakas av ett kvalster som gräver gångar och lägger ägg i hudens översta lager, vilket leder till intensiv klåda – det vanligaste och mest karakteristiska symptomet.
”Det var de intagna själva som hade märkt att det började klia,” förklarar Ulf Mossberg från Kriminalvårdens presstjänst.
De första fallen upptäcktes på en avdelning för ungefär fyra veckor sedan. När smittan konstaterades erbjöds samtliga intagna på den berörda avdelningen behandling. Enligt Kriminalvården blir man symptom- och smittfri inom 24 timmar efter behandling.
Trots dessa insatser upptäcktes nya fall av skabb denna vecka, men på en helt annan avdelning inom anstalten. Kriminalvården hävdar att det rör sig om två separata utbrott som inte har något samband med varandra.
”Det handlar om en olycklig slump,” säger Mossberg. ”Skänningeanstalten är en stor anstalt.”
Kriminalvården bedömer att smittan har kommit in utifrån, antingen via nyintagna personer eller genom besökare. Skabb sprids huvudsakligen genom långvarig hudkontakt, men kan i vissa fall även överföras via delade textilier som sängkläder.
Detta är inte första gången som svenska anstalter drabbas av skabbutbrott. Inom slutna miljöer som fängelser kan smittsamma sjukdomar spridas relativt snabbt om inte förebyggande åtgärder vidtas i tid. Särskilt problematiskt blir det när det gäller just skabb, eftersom symptomen kan uppträda först flera veckor efter smittotillfället.
Smittspridning i slutna miljöer är en utmaning för Kriminalvården, som har ansvar för cirka 4 500 intagna i svenska fängelser. Myndigheten har etablerade rutiner för hur man ska hantera olika typer av smittsamma sjukdomar, från vanliga förkylningar till mer ovanliga åkommor som skabb.
Enligt expertis inom dermatologi är skabb en relativt vanlig hudsjukdom som förekommer över hela världen och drabbar människor i alla åldrar och samhällsklasser. I Sverige rapporteras regelbundet mindre utbrott, särskilt i miljöer där många människor lever tätt inpå varandra.
Behandlingen består vanligtvis av receptbelagda läkemedel i form av krämer eller lösningar som appliceras på hela kroppen. För att bryta smittkedjan är det viktigt att alla i närmiljön behandlas samtidigt, även de som inte uppvisar symptom.
”Samtliga ska ha erbjudits behandling,” bekräftar Mossberg angående de nyupptäckta fallen på den andra avdelningen.
Skänningeanstalten i Östergötland är en av Sveriges större anstalter med säkerhetsklass 2, vilket innebär medelhög säkerhet. Anstalten har plats för över 200 intagna och är uppdelad i flera avdelningar som normalt inte har kontakt med varandra.
Kriminalvården uppger att de fortsätter att övervaka situationen noggrant och är beredda att vidta ytterligare åtgärder om fler fall skulle upptäckas. Samtidigt betonar myndigheten att skabbutbrott och andra hälsoproblem förekommer då och då inom anstaltsvärlden, precis som i övriga samhället.
16 kommentarer
Det är förskräckligt att personer som redan är isolerade från samhället dessutom lider av smittsamma sjukdomar.
Just det, de borde ha bättre skydd snarare än att avskärmas.
Det här låter väldigt allvarligt, hoppas att Kriminalvården får bukt med situationen snabbt. Hur kan det gå så snabbt från en avdelning till en annan trots att de borde vara isolerade?
Det är oroväckande. Man undrar om hygienrutinerna följs tillräckligt noggrant?
Skägg är väldigt smittsamt, så även små misstag kan leda till ett nytt utbrott.
Smittor i fängelse är inget nytt, men man undrar hur Kriminalvården ska förhindra framtida utbrott.
Möjligtvis genom strängare hygienkontroll och Jakare behandlingar.
Det här visar väl på vikten av att uppmärksamma symtom tidigt. Hade det kunnat förebyggts om det märktes tidigare?
Kanske, men skabb får ofta människor att skämmas över symtomen, så de väntar med att söka hjälp.
Egentligen hade alla anställda borde fått behandling som en förutsättningslös försiktighetsåtgärd, just för att undvika just detta scenario.
Begrippligt att de intagna får behandling direkt, men hur följs behandlingsresultatet upp? Finns det risk för återinförsel från andra avdelningar?
Behandlingen bör vara effektiv om den följs korrekt, men kontroll är viktigt.
Jag tror inte att skabb hänger samman med levnadsförhållandena i anstalten, utan mer med hur den smittade personen tidigare har fångats upp eller behandlats.
Det kan vara rätt, men överbeläggning och bristfälliga hygienrutiner ökar risken.
Det är.Openarting att både fångar och personal som varit i nära kontakt behöver behandling. Hur många plejare har fått gå i karantän?
Artigeln säger inte det, men det skulle vara viktigt att veta.