Svensk köttkonsumtion ökar trots hälsorekommendationer

Svenskar äter mer kött nu än för tio år sedan, samtidigt som konsumtionen av frukt, grönsaker och fullkorn har minskat. Detta framgår av en ny rapport från Nordiska ministerrådet som visar att svenskarnas genomsnittliga köttkonsumtion ligger på 5,2 måltider i veckan – betydligt över Livsmedelsverkets reviderade rekommendationer.

Livsmedelsverket har i år justerat sina riktlinjer och rekommenderar nu endast två till tre köttmåltider per vecka, eller cirka 350 gram, vilket är en minskning med 150 gram jämfört med tidigare rekommendationer. Dessa nya riktlinjer baseras på forskningsresultat om köttets hälsoeffekter, där särskilt rött kött och charkprodukter som korv, skinka och bacon kopplas till ökad risk för tjock- och ändtarmscancer samt hjärt- och kärlsjukdomar.

Rekommendationerna har dock blivit föremål för politisk debatt. Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) krävde tidigare att Livsmedelsverket skulle genomföra en fördjupad konsekvensanalys och ompröva sina köttråd, något som Svenska Dagbladet rapporterade om i början av december. Efter flera månaders utredning stod myndigheten fast vid sitt beslut och meddelade att rekommendationerna ”kan förväntas ha en positiv effekt på folkhälsan”.

Trots myndighetens svar valde Kullgren att uttrycka sitt missnöje genom att publicera bilder på sociala medier där han grillade hamburgare och korv, med kommentaren att uppdraget inte fått den effekt han hoppats på. Detta agerande illustrerar hur köttkonsumtion har blivit en del av ett kulturellt och politiskt identitetsskapande.

Klimatforskaren Johan Rockström har påpekat att forskning kring kost snabbt förvandlas till politisk ideologi och uppfattas som ett hot mot individens frihet, trots att kostråd endast är rekommendationer som ingen är tvungen att följa. Detta fenomen är särskilt tydligt i det som ibland kallas ”kulturkriget”, där kött – liksom bensinbilar – har blivit symboler för en viss livsstil och identitet.

Tendensen att betrakta vetenskapligt underbyggda rekommendationer som bara en åsikt bland många andra är problematisk ur ett folkhälsoperspektiv. Livsmedelsverkets råd är inte framtagna för att begränsa medborgarnas valfrihet utan för att tillhandahålla information som hjälper människor att göra medvetna val för sin hälsa.

Det växande gapet mellan rekommenderad och faktisk köttkonsumtion väcker frågor om hur effektiva kostråd egentligen är för att förändra matvanor på befolkningsnivå. Trots den ökade medvetenheten om både hälso- och miljöaspekter av köttkonsumtion visar statistiken att svenskarna fortsätter att äta mer kött än vad som anses optimalt ur hälsosynpunkt.

Debatten om köttkonsumtion speglar en större samhällstrend där fakta och forskning ibland ställs mot personliga övertygelser och identitetspolitik. När landsbygdsministern demonstrativt motsätter sig expertmyndighetens rekommendationer bidrar det till att politisera en fråga som i grunden handlar om folkhälsa.

Samtidigt som många svenskar älskar sina köttbullar, korvar och hamburgare, visar forskningen tydligt på fördelarna med en mer balanserad kost med mindre mängd animaliska produkter. Utmaningen för folkhälsoarbetet ligger i att kommunicera dessa vetenskapliga rön på ett sätt som inte uppfattas som moraliserande eller som ett angrepp på människors livsstilsval.

Den nuvarande situationen, där köttkonsumtionen ökar trots tydliga rekommendationer om minskning, tyder på att det behövs nya strategier för att främja hälsosammare kostvanor i Sverige – bortom politiska positioneringar och identitetsfrågor.